Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna mot periodens llut en hel hop fagor o. d., näftan
alla af famma flag fom de nyfs nämnda. Ett undantag
från dem utgör dock Saga om gudinnan Eris, famt den
upväckta trätan, emellan de tvenne hufvud-bonader,
bel-efprit och doux-fommeil*, fom i en lätt och pikant, ehuru
något bred ftil fatiriferar öfver föndringen inom landet
och partiernas olika manövrer. Deras flcamliga
tän-kelatt om hvarandra och lumpna lätt att verka för fina
fyften framhållas här lika fkarpt fom qvickt.
Framftäll-ningen är liflig och underhållande. Sagans onämnde
författare hette Esaias ZäCH:SON Plantin **, famme man,
fom 1750 utgaf en ganfka lyckad öfverfättning af Peder
Paars.
Från deffa politifka ftormfoglar vända vi ofs till ett
mindre efemert alfter, den på fin tid’bekanta Sagan om
Tuppen med defs fortfättningar ***, alla författade af den
fruktbare och förtjenftfulle litteratören ABRAHAM MäGNI
SAHLSTEDTf. Han var en af DäLINS ifrige beundrare
i början, men kom fedan genom vidfträckta ftudier och
ett mångfidigt författarfkap att intaga en fjelfftändigare
ftällning. Sagan om tuppen är en godlynt, faft något
bred, berättelfe i folkton om en tupps öden alltifrån
födelfen. Så vidt förf. kunnat fe, är den utan all flags
allegorifk fyftning, men fatiriferar vid tillfälle öfver
dåtidens förhållanden. Fortfättningarna närma fig mera den
rena fatirens form, fådan den utbildats genom LlSCOW
och Rabener, hvilken fenare här fäkerligen varit
SAHL-STEDTS närmafte förebild, om än inflytandet af Gullivers
refor ej heller kan mifskännas. Han gör fig i dem
företrädesvis luftig öfver de nye fpråkförbättrarne, fom vid
denna tid uppträdde. Framftällningen är tämligen bred
och uttänd, men vittnar om ett vackert välde öfver
fprå-ket och en god iakttagelfeförmåga. Såfom vitter pro-
* Sthm 1771. 4:0.
** Född i Umeå; anftälld i Kongi. Krigs-Coliegium, afgick 1750
méd landsfekreterares n. h. o. v.; död i Sthm i maj 1772, 61 år
gammal (APKI.IiI.Ai), Inrikes Tidningar 1772, n:r 25).
*** Sagan om tufpen. FörJla—/jette året. Sthm 1758. —
Granjk-ning, hvarigenom anflälles en granfkning til at granjka Sagan om
tuppen. Derft. f. å. — Tuppen om Sagan. Klockan ett—fju. Derft. 1758,
59- — Critik öfver Tuppen om fagan af auctoren til Sagan om tuppen.
N:o 1—8. Derft. 1759. alla 4:0 och anonyma. — Härtill iluter itg en
efterhildning af okänd författare: Saga om hönsgumman och hönan.
Sthm 1758. 4:0.
t Född d. 20 maj 1716; kongi. fekreterare; död i Stockholm d. 27
okt. 1776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
