Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftånd. I en förteckning på egarne till alla fleffa flafkor
läfer .berättaren åfven fitt eget namn; han uppföker
der-före fin tillhörighet, tömmer flafkan i ett drag och biir
derigenom öfver måttan klok. Strax derpå lemnar han
gubbarne och månen’famt återvänder till jorden. —
Be-rättelfen öfverflödar af citater, fom utvifa mycken
be-låfenhet; men det hela år, fom redan SAHLSTEDT*
anmärkt, blott »en myckenhet ihopföfte tankar och lånta
infall af andra auctorer», utan fammanhang och affattadt
i en långfläpig, fvamlig och platt ftil. Hvad Ijelfva
huf-vudidén, eller en refa till månen,-beträffar, förekommer
den redan hos Ariosto**, från hvilken äfven draget om
flafkorna med deras innehåll härleder fig. Men Krooks
egentliga förebild fynes beftämdt ha varit CYRANO DE
BergeRAC och hans Hijloire comique des états et
empires de la lune, fom äfven efterbildats af SwiFT i
Gullivers refa till Brobdignac. Den fvenfke författaren har
åtminftone i det refonerande maneret och ätfkilliga
fi-tuationer mycket närmat fig Bergerac’s nyfsnämnda
arbete.
Ännu mindre märkvärdighet ur litteraturhiftorifk
fyn-punkt ega tvenne andra fkrifter af detta flag, fom med ej
långt ,mellanfkof utkommo. Den förra: Ref an efter
oför-gängeligheten, den i. Au g. 1755 ***, är en liten alldeles
trogen efterbildning af Fabricii Vänfkaps Väg, men
fak-nar den filofofifka kärna, fom ger denna fitt värde. Stilen
är ej obehaglig. Den fenare, kallad Then engelfke
flygarens rcfebefkrifning, under hvilken dikt, grundfatzar uti
then naturliga lagen och folke-rätlen, then fvenfka
ungdomen til tjenfl förcflällas f, vifar fig redan af titeln
tillhöra antalet af undervisningsfkrifter. Naturrättens då
antagna hufvudfatfer afhandlas genom famtal i flere
kapitel, och de fa händelferna, fåfom »huru Flygaren vardt
Konung» o. f. v., äro blott uppfunna för att belyfa den
motfvarande delen af ämnet. En falunda vid ett förut
gifvet innehåll bunden dikt kan fvårligen erbjuda något
intreffe. Ockfå är fkriften fkäligen torr. Stilen åter,
* I flcriften Om tankar i vitterhets-arbeten, f. 183.
** Orlando furiofo, canto. XXXIV.
*** Framgifven åhr 1758. Åbo. 2 ark 8:0. Författaren uppger
fina initialer pa fifta fidan i verfen: »Då yag En Cång nedlägger
Staf-ven> o. f. v. Deras betydelfe känna vi ej.
t Skara 1762. 8:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
