Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len mot katholicismen och preftväldet, hvilka han
ej.fällan i fina arbeten bekämpade*. Likaledes framlkymtar
hans gamla obenägenhet för Öfterrike, hvars hof yrkat
hans fördrifvande frän Heidelberg (fe f. 94 f. m. fl.’.
Men, oaktadt han fålunda ej kunde vara böjd för
förbundet med denna magt, är han ej heller alldeles
af-gjordt bland dem, fom yrka på förbund med Frankrike.
Förf. har ofvan, vid underfökningen om Lapiquetiére,
fökt vifa, att han ftundom framhåller denna magts
fvik-liga beteende mot Sverige**, ehuru han ej ändock fynes
alldeles obenägen för en franfk förbindelfe. Hans
mening i detta hänfeende framftår imellertid aldrig fullt
klar. Den mängd oriktigheter och mifstag, man för
öf-rigt framhållit hos arbetet alltifrån defs förfta utgifvande,
bevifar endaft att de anteckningar, af hvilka det
fam-manfattes, aldrig undergått den fifta granfkningen af
författaren fjelf; och defsutom kunde mycket, fom för
in-hemfka, färdeles nyare, forfkare, fynes allbekant, för
ut-ländingen PuFENDORFF, fom viftades i Sverige under vår
häfdatecknings förfta barndom, vara dels okändt, dels
blott till hälften uppfattadt.
För få vidt fråga kan bli om framftällning i en fkrift,
fom egentligen beftått af fpridda anteckningar, få röjer
äfven den ofta en infigtsfull häfdatecknare, fadan fom
PUFENDORFF, hvilken fkarpt fattar hvarje hiftorifk
företeelfe i ögonfigte för att utleta defs inre grunder och
defs fammanhang med den ftatsliga utvecklingen i fin
helhet. Man varsnar äfvenväl här den brift pä lif och
kraft i berättelfen, fom man förebrått hans öfriga hifto-
* I ikriften De Jlatu imperii Germanict voro angreppen mot prefter
och munkar få ftarka, att den lärde Mezeray ej vågade lemna fitt
bifall till bokens tillärnade tryckning i Paris 1666. Den utkom derföre
ock få fö rit 1667 och i Haag (Se Zschackwiz’ företal, b 7.)
** Detta har han äfven gjort i en efter hans död utgifven fkrift:
jDis/ertatio de foederibus inter Sueciatn et Galliam. In qua pasftni
ofien-ditur, quam male illa a Gallis ob/ervata fint. Hagæ 1708. lit. 8:0.
Den författades på Carl XI:s befallning 1680, då frågan om Sveriges
blifvande alliancer var före i rådet, och innehåller en utförlig redogörelfe
för de underhandlingar, fom förts mellan Frankrike och Sverige allt
ifrån det fenare landets deltagande i tretioåra kriget. Afhandlingen,
hvars äkthet, få vidt förf. känner, aldrig blifvit fatt i fråga, utkom
11a-ftan famtidigt (1709) i både franlk och engellk öfveriättning famt fick
1745 en ny tillökt upplaga. Han anmärker detta jult för här
förevarande underfökning, då hans påltående om Anecdotes de Stiede får ett
nytt flöd genom det likartade förhållandet med Pufendorffs andra
polt-huma afhandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
