Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftudier, i Uppfala hos Pierre Deland d. S nov. 1851,
och med framgång, fom vi hört fägas. Han vann nu
an-ftälning hos denne ypperlige konftnär, men lockades
redan följande år af fin konftnärsifver till ett engagemang
vid Kongl. Teatern, hvilket dock varade endaft ett fpelår
(i oktober 1852—1 juli 1853). Almlöf fick, fom mången
annan, befanna det latinfka ordfpråket, att ingen födes
mäftare; ty trots en brinnande kärlek för fitt kali hade
han ännu ej kommit långt i defs teknik. Han återvände
imellertid till fin förre läromäftare, hos hvilken han
fortfarande viftades, ända tills den gamle, trott af det jemna
kringrefandet, med höften 1861 upplöfte fitt fallfkap och
ingick vid den kongl. fcenen. I Delands umgänge och
af hans undervisning har Knut Almlöf inhemtat mycket
och haft en förträfflig (kola; hans nuvarande fpel
bevi-far detta. Och ur kretfen af hans familj hemförde han
äfven (1857) den maka, fom nu vid vår förfta feen med
få mycken heder uppbär både det namn, hon ärft, och
det, hon vunnit med fin man. Hos fin fvärfader fick han
defsutom tillfälle att odla en talang, vid hvilken hans
ftudier kommo honom väl till pafs, och fom i öfrigt ftår
i ganfka nära famband med fkådefpelarens, nämligen
öf-verfättarens af teaterftycken. Dahlgrens bekanta verk
uppräknar 29 af honom öfverfatta eller bearbetade
ftyc-ken, famtliga från åren 1853—61 och gifna å
Djurgårdsteatern, der Pierre Deland alltifrån äldre tider hvar
fom-mar uppfrifkade Stockholmspubliken med fin fina och
fkalkaktiga komik, och der äfven Almlöf deffa år fpelade
en ganfka framftående roll — d. v. f. en mängd roller.
Bland hans bäfta fkapelfer från den tiden kunna nämnas
»Calle» i De begge domejlikema, »Arlequin» i Holbergs
De okända (.De Ufynlige) och »Jupiter» i Orfeus i
underjorden, de båda fifta ftyckena bearbetade af honom fjelf.
Imellertid minnas vi ganfka väl, att Knut Almlöf då
an-fags fom en tokrolig pajazzo hardt när, ingenting vidare;
och hans komik, fom onekligen var rätt rolig, förekom
dock på det hela ftereotyp och enformig, trots fin
upp-fluppenhet. Ännu hade konftnären en lang väg qvar till
målet.
Höften 1861 öfvergick Almlöf till dåvarande Mindre
Teatern, fom under Stjernftröms ledning uppfvingat fig
till en betydenhet, hvartill intet enfkildt företag i denna
väg hos ofs någonfin hunnit. Här fortfor han att fpela,
tills denna feen blef kunglig, och engagerades den I juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
