Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänga vi upp pantsedeln på samma spik, där
rocken satt förut, så ser han väl, var den
finns.»
Själen bland alla dessa glada själar var Kalle
Brusell (vars bror f. n. är en framstående
teaterledare i Chicago) och nu är för många år sedan
avliden.
Han var stiftaren av »skådespelarehemmet»
och den ende, som hade fast lön och betalade
hyran för rummet, vilken utgjorde 8 dollars i
månaden. Allt vad Chicago avenue ägde av
misskända svenska snillen, högfärdiga
teateramatörer, studenter och misslyckade men
storhetsdröm-mande målare och skalder samlade sig i
»hemmet».
En »skådespelare» stack bjärt av mot de
övriga genom sin stora, röda mustasch. Han
kallades »Femtioöringen» till följd av sin vana att
alltid kalla dollars och cents med de svenska
myntnamnen.
Under hela den tid, som »skådespelarehemmet»
ägde bestånd, syntes »Femtioöringen» aldrig ute
i livet klädd i mera än en sko; en toffel prydde
den andra foten. När han som statist uppträdde
på scenen, fick han låna skodon.
En vacker dag beredde han dock »hemmets»
bebyggare en oerhörd överraskning.
Han hade fått arbete!
»Var då? . . . Var då?» frågades i korus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
