Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några ord i latinfrågan.
Den nyligen utkomna stadgan för kandidat- och licentiatexamen inom
den filosofiska fakulteten bildar, särskildt när den ställes i samband med de
förändringar i universitetens statuter, som samtidigt vidtagits, onekligen en
betydelsefull epok i den högre undervisningens historia inom fäderneslandet.
Obestridligen, kan förändringen, såsom på olika områden djupt ingripande, äfven
ses ur flera olika synpunkter. Dess fulla innebörd torde dock först då kunna
uppskattas, när hon jämföres med den kompetensstadga för läroverkens lärare,
som ej ännu föreligger. Vi uppskjuta därföre alla reflektioner ur andra
synpunkter och fästa oss här blott vid en, och detta måhända den, som mest
intresserar en större allmänhet.
Latinet har åter igen fått betydligt maka åt sig. Det är ej längre
obligatoriskt i kandidatexamen, och äfven realstudent får aflägga denna inför den
matematiskt-naturvetenskapliga sektionen. För sådan examen inför humanistisk
sektion kvarstår dock fordran, att hafva aflagt godkänd mogenhetsexamen på
latinlinien. Vi uppskjuta af angifna skäl alla mer ingående betraktelser öfver
stadgans innehåll. Den må för tillfället blott gifva oss anledning till några
allmänna reflektioner i latinfrågan.
Denna fråga är icke uteslutande, ej ens i främsta rummet en pedagogisk
fråga, den är framför allt en kulturfråga, och vill man rätt betrakta den, måste
det ske företrädesvis ur denna synpunkt.
De moderna, romanska och germanska folken hafva länge gått i skola
hos den antika bildningen. Skoltiden, omkring tusenårig, kan förefalla väl
lång. Möjligen har dock detta sin förklaring, dels i historiska förhållanden,
dels i de germanska folkens egendomliga lynne. Vi fasthålla det blott som
ett faktum. Det är från de antika folken germanerna lärt både hyfsning och
djupare bildning, Utan detta inflytande stode de troligen ännu ett halft
årtusende bakom sin nuvarande ståndpunkt. Men den skolgången har haft sina
skeden. Det var den åldrade antika bildningen, de i början lärde känna; så
förblef det under den egentliga Medeltiden. Men lärjungen gjorde en vacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0233.html
