Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristendomsundervisningen i våra skolor.
Fredrik Fehr: Några tankar om kristendomsundervisningen i våra skolor. Föredrag hållet
vid invigningen af Södermalms högre allmänna läroverks nya byggnad den 7 september
1891. — Utgör N:o 5 af samlingen: “I religiösa och kyrkliga frågor“. —
Stockholm, Z. Hæggström 1891. Kr. 0: 40.
Det uppseendeväckande tal, som pastor primarius i Stockholm, Dr.
Fredrik Fehr nyligen höll vid Södermalms läroverksinvigning, har nu
under ofvanstående titel utkommit i bokhandeln, och vi vilja med dessa
rader därpå fästa allmänhetens synnerliga uppmärksamhet.
Den fråga, som däri behandlas, är af den allra största vikt och
betydelse. Den gäller ingenting mer eller mindre än hela vårt skolväsens
hjärtpunkt. Ty så må vi väl kunna beteckna kristendomsundervisningen.
Endast om denna är af den rätta arten och halten, kan i skolan råda den
rätta bildningsandan; ty en bildning utan religiositet är och förblir ett
oting, ett skal utan kärna.
Talarens åsikt är nu den, att trots alla i våra skolar åt
kristendomsundervisningen anslagna lärotimmar, resultatet dock enligt regeln snarare
blir en afskräckning från religionen, än en vägledning till denna. Så
förfeladt anser han sättet för denna undervisnings meddelande.
Hans ord böra därvid väga tungt. Han talar ur sin egen
skolerfarenhet, han har redan under flera år såsom styresman haft tillfälle att
blicka in både i vårt folkskoleväsende och i våra elementarläroverks
verksamhet. Och hans varma och allvarliga religiösa nit lär icke kunna
sättas i fråga.
Hvaraf kommer sig då den misstillit, hvarmed hans uppträdande
mottagits äfven på håll, där man kan räkna på religiöst och kyrkligt
intresse? Ty värr, det har härvid gått såsom vid så många andra
reformförsök. Sak och person hafva icke blifvit skilda åt, och misstankar mot
personen hafva kväft intresset för saken. — Dr. Fehr är känd såsom
anhängare af den riktning inom nutidsteologien, som inslagits af Albrecht
Ritschl. Och man har därför bakom hans ord befarat ännu mera
revolutionära tendenser, än som i dem blifvit utsagda. Att en Ritschls
anhängare skall opponera sig mot den hos oss rådande dogmatiken, ligger i
sakens natur — så har säkert mången resonnerat och så slagit sig i ro
trots väckareropen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0329.html
