Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JURIDISK HÖGSKOLA I STOCKHOLM.
3
om ett vid Stockholms observatorium taget examensbetyg finge gälla
äfven i Uppsala och Lund. De humanistiska sektionerna äro väl mindre
bofasta, men det torde ej heller vara lämpligt att rubba dessa, ty dels
är en dylik sektion föga dyrbar — den kostar knappt mer än
professorslönerna — dels skulle lärarne (och detta gäller äfven den andra sektionen)
genom allt för många examinander dragas från vetenskapligt arbete, dels
torde det för den vetenskapliga forskningens frihet vara nödvändigt att
hafva flera universitet; en vetenskaplig teori blir annars lätt tyrannisk och
fbrkväfver nya åsikter. En allt för nära beröring mellan forskare i samma
ämne alstrar ock lätt ett kotteriväsen, som hindrar vetenskapens fria och
allsidiga utveckling.
För det juridiska studiet, som mynnar ut i en ämbetsexamen, torde
det däremot vara af fördel, att blott en fakultet finnes, ty därigenom
vinnes den nödvändiga, nu tyvärr saknade enhetligheten i examen, och hafva
vi att välja på de tre orterna Stockholm, Upsala och Lund, så synes
Stockholm onekligen vara den lämpligaste platsen för en juridisk
högskola. Om därför Kongl. Maj:t meddelar högskolan examensrätt —
naturligen först mot fullt betryggande garantier — så synes man utan fara
kunna indraga de båda juridiska fakulteterna i Upsala och Lund.
Förslaget kan synas djärft och förblandas kanske lätt med den för några
decennier tillbaka dryftade frågan om Upsala universitets förflyttning till
hufvudstaden. Men någon dylik radikal omstöpning afses ej. De båda
universiteten med dess byggnader o. s. v. få stå orubbade kvar — endast
de juridiska fakulteterna, som icke genom några dyrbara institutioner äro
bundna vid den skånska eller uppländska torfvan, få flytta. Föga skulle
därigenom förloras, men mycket vinnas. Låtom oss därför skärskåda
förslagets debet och kredit.
Den första invändning man får höra är säkerligen den, att Upsala
och Lund då upphöra att vara verkliga universitet, d. v. s. vetenskapliga
högskolor med de häfdvunna fyra fakulteterna. Men skulle så vara, skulle
de verkligen förlora rätten till namnet universitet, vore olyckan ganska
måttlig. Den titeln är lika tom som alla andra titlar, och rättigheten till
den torde ej vara värd många kronor — allraminst bör den köpas på
bekostnad af ett verkligt intresse. Men lyckligtvis behöfver »den honette
ambition» ej lida, ty i begreppet universitet hvarken har legat eller ligger
föreställningen om fyra fakulteter. Vid en mängd universitet finnes ingen
teologisk fakultet, och världens främsta universitet — det i Paris — har
under större delen af sin tillvaro saknat en juridisk fakultet.
Föreställningen om ett universitet såsom »universitas scientiarum» beror helt enkelt
på okunnighet i universitetshistoria.
Viktigare är en annan invändning. Städerna Upsala och Lund komma
onekligen att förlora något genom de juridiska lärarnes och studenternas
flyttning. I Upsala är f. n. af 1,448 studenter 378 jurister, och i Lund
af 634 studenter 124 jurister. Men härvid är att märka, att en ny
juridisk högskola i Stockholm likväl skulle draga ett stort antal studenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
