- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
10

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 OM ÖFVERSITTERI.

under de tider, då dessa med adelskap följande förmåner försvunno och
endast skenet kvarstod.

Den verkligt öfverlägsne blir icke öfversittare. Men det är naturligt,
att i olika sfärer kräfvas olika förutsättningar för öfverlägsenhet. I
pojk-världen är armstyrkan i viss mån en sådan förutsättning. Ger man akt
på saken, skall man därför finna, att den starke, som obestridligen "lägger
hvem han vill", sällan är öfversittare utan snarare en godmodig själ i
medvetandet om sin förmåga. Men där armstyrkan icke är verklig
öfverlägsenhet, kan dess ägande nog bidraga att framkalla öfverlägsenhetens
karrikatyr. Det kan stundom finnas en präst, som skryter med sin lekamliga
kraft. Och eftersom det i "det andliga ståndet" ej bevisar öfverlägsenhet
att "sätta kött sig till arm", blir det lätt öfversitteri af försöket.

I pojkvärlden är öfversittaren oftast en feg och svag själ, som har
sin styrka i ord, tobakstuggning, rökande, spottande, drickande, svärjande
o. d. Och när man bland dem, som icke äro barn, påträffar öfversitteriet
i mycket barnsliga former, t. ex. hos den s. k. grilljannen, så är det i
regeln något af samma valör som motiverar öfverlägsenheten.

Det finnes öfversitteri af "lokala skäl". En hel mängd människor
anse sig öfverlägsna andra på den grund, att de äro födda eller åtminstone
vistas på den plats, där omständigheterna placerat dem. Hos oss
framträder detta anspråk nog mest i storstäderna. En stockholmare anser sig
gärna i och med det att han så är öfverlägsen alla som bo "på landet"
— hvartill då hela det öfriga Sverige räknas. Detta öfversitteri är
ingalunda inskränkt till gatpojkarnes, madamernas och kyparnes sfär. Det
träder oförtäckt och naivt fram hos en del tidningsmän. Ja, i själfva
riksdagen höras yttranden, som antyda att det gäller såsom något mycket
nedsättande för det stora flertalet riksdagsmän, att de icke äro från Stockholm.
Samma tendens gör sig nu visserligen också gällande "i smått" t. ex.
sock-narne emellan. Backabönderna betrakta Dalabönderna som en sorts sämre
folk, hvilket ju icke hindrar de senare att vara glada däröfver att de icke
äro födda i Backa. Lokaliteten i och för sig motiverar nog ganska svagt
öfverlägsenhet. Men öfversitteriet kan stundom basera sig på så godt som
ingenting. — Det blefve tröttsamt att ingå på de kuriösa företeelser i den
vägen, som hvardagslifvet erbjuder.

I regeln är det väl så att ett relativt företräde i dens ögon, som
besitter det, antar oproportionerligt stor gestalt och så gör honom till
öfversittare. Det synes mig soni vore nästan hvarje "specialitet", hvarje enskild

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free