Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenskt hvardagslif
tecknadt i vår mest lästa skönlitteratur,
närmast med anledning af Sigurds 10-årsjubileum och Snorres "Bitar".
Svenskarna anklagas — och kanske med rätta — för partisk beundran
för allt utländskt, för en kosmopolitism, som hotar undantränga känslan af
egen nationell värdighet. Men hvad skönlitteraturen angår, så befinnes, att
de verk, som bära genuin svensk pregel, som skildra svenska förhållanden från
speciellt svensk synpunkt och med nationell uppfattning och färgton äro de,
som läsas mest, som djupast slagit rot inom nationen, och som längst motstått
tidens och glömskans utplånande makt. Därtill torde ock bidraga, att det
skapande snillet sällan kan framträda så rikt och fulländadt som vid
behandlingen af fosterländska ämnen, hvilka väcka känslor, tankar, intryck och
åskådningssätt, som man så att säga insupit med modersmjölken. Man rör sig ej
med långods och modestämningar, med intryck i andra hand. Det
ursprungliga skaplynnet får fritt dana.
Inga författare från slutet af förra och första början af detta århundrade
äro numera så lästa och kända som Bellman och Anna Maria Lenngren, och
inga äro väl så specifikt svenska. Man invänder: det är melodierna som hålla
Bellmans poesi uppe. Sant, men blott till en del. Hans kvickhet, hans
snillrika, och humoristiska uppfattning och målning af Stockholms
vagabondlif, den tilltalande lokalfärgen af hans taflor från hufvudstadens täcka
omgifningar, samstämmigheten mellan hans natur och svenskarnas liksom vissa
andra nordiska folks djupt rotade nationallyte att vid glaset söka glömma den
långa vinterns mörker, kyla och sterilitet, detta allt skall länge rädda hans
diktning från glömska, ehuru det aldrig förmått eller skall förmå göra honom till
folkskald i den mening som Tegnér och Runeberg, d. v. s. känd och läst
äfven i folkskolan och bondehemmen.
Det är också svenskheten i fru Lenngrens författarskap, som mest
bidragit att göra henne så populär. Ingen bland hennes samtida eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0038.html
