- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
75

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2 OM STATENS INGRIPANDE I NÄRINGSLIFVET.



han hederligt kunde draga sig fram, och han begär en tullsats af 3 till
5 kronor, är detta att fördyra brödet?

Eller är meningen den att genom nöden drifva landtbruket in på
imera lönande» banor? Om man med sådana menar ladugårdsskötsel och
mejerirörelse, så visar vår jordbruksstatistik, att den svenske landtmannen
ingalunda varit overksam. Den till foderväxter använda arealen har från
27 °lo af hela åkervidden år 1870 under jämn stigning ökats till 32 °/o år
1893. Och smörexporten har som bekant stegrats alldeles ofantligt, från
1.6 mill. kg. i årligt medeltal perioden 1871—75 och 1.8 mill. kg. 1876—80
till 11.8 mill. kg. åren 1886—90 och 20 mill. kg. år 1893. Kan man med
fog begära en snabbare och starkare förändring på ett sådant område
som jordbruket, hvilket aldrig kan bli en efter dagen och konjunkturerna
växlande spekulationsaffär utan måste ta hänsyn jämväl till skiftesbrukets
fordringar, kapitaltillgångar m. m.? Och är det slutligen så visst, att
utsträckt ladugårdsskötsel är och i framtiden fortfarande skall vara
fördelaktigare, privatekonomiskt och nationalekonomiskt sedt?

Eller vill man tvinga våra lata och afsigkomna jordbrukare till att
uppdrifva sitt jordbruk till högre intensitet? — Huru det i själfva verket
står till med det svenska jordbrukets intensitet i jämförelse med andra
länders framgår af följande tabell öfver afkastningen pr hektar af hvete,
råg, korn och hafre, hämtad ur en uppsats af G. Sundbärg i Statistisk
Tidskrift 1879. Talen angifva skörden (i 100 kg.) pr hektar efter
medel-beräkningar för senare hälften af 1870- och förra hälften af 1880-talet.

Hvete Råg Korn Hafre
Danmark . . 23.3 15.4 IS.i 12.4
England . . . 19.4 18.4 19.2 16.4
Holland . . . 17.6 12.3 24.1 16.6
Norge .... 17-3 16.9 179 16.7
Belgien . . . 15-a 14.4 17.7 16.9
Sverige . . . 143 13.» I4.8 12.7
Tyskland . . . 13.3 IO.o I3-* II.5
Finland . . . 12.0 10.9 12.5 9.9
Frankrike . . . 11.4 10.3 II.i 10.8
Österrike-Ungern I 1.2 9.9 10.5 9-*
Förenta Staterna 8.3 8.5 12.9 11.3
Ostindien . . . 6.7 — — —
Ryssland . . . 5-3 6.2 53 6 i

[Med ofvanstående uppgifter kunna jämföras några beräkningar af
Isaac A. Hourwich i hans arbete: The Economy of a Russian Villager,
hvilka nyligen återgifvits i en svensk tidning. Dessa beräkningar, hvilka
ganska noga synas stämma öfverens med de nyss meddelade, angifva
procentförhållandet af skörden pr acre, i det talet för Ryssland sättes till 100,
sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free