Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka tillsammans tillverkade omkring 36 millioner kannor brännvin,
under det redan 1855 antalet brännerier hade nedgått till 3,481 och
tillverkningen till 9½ mill. kannor. För dessa 9½ mill. erlades en
tillverkningsskatt af 4.86 mill. kronor, under det tillverkningsskatten år 1853, då
tillverkningen var bortåt fyra gånger så stor, uppgick till endast 722,000
kronor. Öfvergången medförde sålunda en förlust för jordbrukarna på
många millioner kronor, och det tör väl vara fråga om, huruvida
grundskatteafskrifningen, fullt genomförd, när man ställer pengar mot pengar,
ens förslår att ersätta förlusten[1].
* *
*
Sveriges näst jordbruket viktigaste näringskälla torde vara
skogshushållningen. Utförseln af oarbetade eller endast delvis arbetade (huggna
eller sågade) trävaror uppgår i värde till öfver 100 mill. kronor om
året, ett värde som i verkligheten torde utgöra vida mer än
tredjedelen af det årliga värdet af hela vår export. Möjligen med undantag
för Finland äger icke skogshushållningen en härmed på långt när
jämförlig betydelse för något annat land i världen och kan sålunda sägas
vara en karakteristisk faktor i Sveriges näringslif.
Men skogshushållningen själf har såsom näring betraktad en
fullkomligt egendomlig karakter. Det är ej en gång för alla skapade
naturprodukter, sådana som stenkol och malm, som dragas fram ur skogarnas
djup, utan det är produkter som städse förnyas, som årligen och allt
framgent kunna skördas — eller borde kunna skördas — i lika stora
[1] Det är icke ur protektionistisk synpunkt som lifsmedelstullarna här tagas i försvar.
Protektionismen är såsom system betraktad enligt författarens åsikt icke blott gagnlös utan
rent af skadlig i nationalekonomiskt hänseende. Under det en sund nationell ekonomi borde
ha för ögonen att direkt eller indirekt uppmuntra de inhemska näringar, som löna sig bäst
och hvars produkter äro mest vinstgifvande å världsmarknaden, har protektionismen till princip
att företrädesvis skydda och uppmuntra de näringar som stå sig sämst. Ett fingeradt
exempel skall möjligen klarare visa detta. Antag att en viss industri börjar bära sig dåligt på
grund af utländsk konkurrens. Industrigrenen i fråga yrkar på statens hjälp i form af
tullskydd. Hjälpen beviljas, men icke såsom tull utan på sådant sätt att staten själf tar hela
industrigrenen om hand och drifver den för egen räkning och risk. (Man kan ju supponera,
att staten lärt sig att drifva en industri lika bra som enskilde — hvarken sämre eller bättre.)
Naturligtvis bär sig industrien lika litet för staten som den förut gjort för de enskilde
näringsidkarna, men det betyder ingenting, ty förlusterna kan staten ersätta genom beskattning å
öfriga näringar och samhällsklasser. Den sålunda omhändertagna industrien kan på detta sätt
ånyo komma i en ofantlig "uppblomstring", dess tillverkning kan fördubblas, dess afsättning
på utlandet uppnå en förut aldrig nådd höjd och statistiken visa glänsande siffror. Det är ju
en förträfflig metod? I sak, om än icke till formen, är den fullkomligt det samma som
tullprotektionism, och resultaterna af de båda systemen bli fullkomligt enahanda.
Utrymmet tillåter ej en närmare diskussion af spörsmålet. Här må blott påpekas den
stora skillnaden som finnes mellan industrier och jordbruk, att de förra kunna utan allt för
stora svårigheter utbytas mot hvarandra, när omständigheterna därtill nödga, under det
jordbruket är jordbruk och kan ej väsentligen förändras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0083.html
