Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
EVOLUTIONSLÄRAN OCH KRISTENDOMEN.
af svans med dess rörelsemuskler, närvaro af hår på kroppen m. m.,
hänvisande på en aplik form, hvilken småningom utvecklat sig till den
nuvarande mänskliga gestalten. Med denna har människans kroppsliga
evolution nått sitt kulmen. »På jorden skall aldrig uppkomma en högre
varelse än människan.» Alla de orsaker, som drifvit fram utvecklingen
till dess nuvarande höjd, ha nämligen upphört att existera. Den
utveckling, som sedan lång tid tillbaka ägt rum, som pågår och framdeles kan
komma att äga rum, består ej i fullkomnande af ännu bristfulla organ,
utan att åstadkomma allt fullkomligare verktyg för dessa organ. Detta
innebär en fara. I samma mån verktygen för hand och öga samt för
förflyttning från det ena stället till det andra fullkomnas, försvagas de sinnen
och lemmar, hvilka på detta sätt hafva delvis fått ställföreträdare. Däraf
det faktum, att den civiliserade människan, hvad sinnenas skärpa,
kroppsstyrka, härdighet m. m. angår är vilden underlägsen. Ja, den materiella
delen af oss är i flera hänseenden rentaf reducerad till en symbol. Vår
kropp frambringar ej längre energi, utan gör sig blott energi till godo;
hon är endast ett verktyg, ett medium, en slags väderhane för den
fysiska kraften. En uppgift för framtidens evolution måste det därför vara
att förekomma kroppens degeneration under en viss tillbörlig punkt och
att lyfta honom till en hans natur motsvarande verksamhetsgrad. —
Såsom nu evolutionen i människroppen har erhållit sin afslutning, så har
ock hela utvecklingsserien på jorden nått sitt mål. De djurslag, som
finnas, utveckla sig ej mera till högre former; de ha hvar för sig nått
fram dit de skulle komma. Civilisationen är således ej en utveckling,
som har sitt ändamål i sig själf, den pekar alltid hän mot en fulländning,
och när den vunnit den, så stannar den eller tar en annan högre väg.
Det högre, som efterträdt den organiska evolutionen, är den intellektuella.
I fråga om medvetandets utveckling måste betonas, att ingen
evo-lutionist har föregifvit eller kan föregifva sig vilja lösa gåtan om dess
natur och yttersta ursprung. Lika litet som vetenskapen kan ta reda på
lifvets ursprung, lika litet kan hon lyckas utforska källan till den
underbara kraft, som heter medvetande, själfmedvetande. Det är endast om
dess utveckling det kan vara tal. För så vidt kunskap härom är möjlig
gifves för vinnande af densamma endast fem källor. Den första är
intelligensen hos ett litet barn, den andra dess beskaffenhet hos lägre djur,
den tredje de materiella vittnena (flinta, vapen, lerkärl m. m.) om
beskaffenheten af det primitiva förståndet, hvilka förvaras i våra museer,
den fjärde är intelligensen hos en vilde och den femte språket.
Själslifvet hos ett litet barn utvecklar sig gradvis och i en bestämd
ordning. Det är att betrakta såsom ett sig utvecklande embryo, och
alldeles såsom kroppens embryo rekapitulerar den långa lifshistorien af alla
de kroppar, som leda upp till detsamma, så skyndar detta långt
subtilare embryo genom den tidiga barndomens hastigt tillryggalagda år
uppför den psykiska skala, efter hvilken själslifvet sannolikt utvecklar
sig. Hvarje fas af mental evolution hos ett barn representeras ock genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
