- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
121

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bokanmälningar och litterära notiser.

C. H. Rundgren: Minne af Laurentius Andrea. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner, 1894.

Särtryck ur Sv. Akademiens Handlingar.

I svenska reformationens väldiga brytningskamp har som bekant
Laurentius Andreæ tagit en den allra betydelsefullaste andel. Det kan då vara
ägnadt att väcka en smula förvåning, att Svenska Akademien icke förr
upptagit honom i sitt lysande bildgalleri af utmärkte svenske män. Så mycket
egendomligare förefaller detta förhållande, om man betänker, att hon redan
för länge seden skyndat att upplifva minnet af de tvenne bröderna Olaus och
Laurentius Petri. Att den tredje i det ädla triumviratet så länge fatt vänta
på sin akademiske minnestecknare torde emellertid hafva haft sin grund dels
däruti att »vid glansen af de båda àndra reformatorernas har hans minne
blifvit undanskymdt», dels uti den på källornas fattigdom beroende svårigheten,
för att icke säga omöjlighelen, att vinna en helgjuten lifsbild af den märklige
mannen.

Jubelåret 1893 har emellertid Svenska Akademien på sin högtidsdag
upp-lifvat minnet af Laurentius Andreæ. Minnestecknaren var akademiens ledamot,
biskopen m. m. d:r C. H. Rundgren, som fullföljt sitt åtagna värf i
öfverensstämmelse med sitt inledningsvis uttalade syfte att »i enkla taflor, utan annan
fèrgläggning än den som lånas från häfdens sparsamma vittnesbörd, teckna
bilden af denne märklige man, som under några få år mäktigt ingripit i
fosterlandets och svenska kyrkans öden».

Laurentius Andreæ’ lif och verksamhet uppdelar förf. i trenne sinsemellan
noggrant afgränsade skeden, som hvar för sig utgöra föremål för skildringen,
nämligen: »1:0 Den katolska tidpunkten intill år 1523. 2:0 Den
reformatoriska verksamheten under åren 1523—31. 3:0 Den misskända och dolda
tillvaron åren 1531 — 1552.» Största intresset knyter sig helt naturligt till
mellersta afdelningen, ehuru förf. äfven i fråga om det första tidsskedet ur svenska
riksarkivet, ryska utrikesministeriets arkiv i Moskwa etc. erhållit nya
upplysningar, som, huru magra än en eller annan af dem understundom kan
förefalla, likväl äro af värde såsom riktande vår torftiga kännedom om Laurentius
Andreæ’ utvecklingsår och tidigare verksamhet.

At den under de senaste åren lifligt debatterade frågan om öfversättaren
eller »tolken» af 1526 års Nyia Testamentit ägnar författaren stor
uppmärksamhet (s. 57 — 70, 136—186). Öfversiktligt redogöres för den mellan H.
Schück och R. Steffen till och med år 1893 förda skriftväxlingen i ämnet.
Oss synes att Schück med stor styrka lyckats göra gällande sannolikheten däraf,
att Olaus Petri »cum collegis», bland hvilka äfven Laurentius Andreæ bör
räknas (så har nämnde forskare senast angifvit sin ståndpunkt), verkställt
översättningsarbetet. Mot åsikten om Olaus Petris öfversättarskap har emellertid
Steffen opponerat och’sökt fastslå, att Laurentius Andreæ varit den egentlige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free