Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
BOK ANMÄLNING AR OCH LITTERÄRA NOTISER.
folks utveckling och af dess odödlige sångare. De slutsatser, som förf. drager
af dessa enskilda fakta, tyckas dock på en del ställen något förhastade, i det
att förf. nämligen har en viss benägenhet för en skarpt markerad karakteristik,
som hastigt generaliserar ett eller annat uttryck af en memoarförfattare,
brefskrifvare eller tidningsskribent till en objektiv dom öfver tiden i det hela. Så
t. ex. gör skildringen af Upsala-lifvet på Bellmans tid intrycket af en öfverdrift
och ensidighet, som ej väl står tillsammans med historisk vetenskaplighet. Och
likartadt är förhållandet med flera andra detaljer i skildringen. Men
totalbilden af tiden tyckes oss dock ej feltecknad, utan i det hela förtjänstfullt utförd,
om ock i vissa drag väl drastisk.
Såsom festpublikation vid Bellmans hundraårs-minne fyller arbetet
synnerligen väl sin plats. Helt visst skall det kraftigt bidraga att i vida kretsar åter
väcka och stärka intresset för Fredmans-sångaren samt att göra denne bättre
förstådd, både i förtjänster och fel.
*
Harald Höffding: Den nyere Filosofis Historie. En Fremstellning af Filosofiens Historie
fra Renaissancens slutning til vore Dage. Häftena 1—9. — Köbenhavn, Philipsen
1894-95.
Med den totala brist på litteratur i den nyare filosofiens historia, hvaraf
vår svenska bokvärld lider, bör ofvanstående arbete kunna påräkna ett
tacksamt mottagande äfven på denna sidan Sundet.
Den, som gjort bekantskap med professor Höffdings föregående arbeten
»Philosophien i Tydskland efter Hegel» och »Den engelske Philosophi i vor
Tid» samt nu senast med hans utmärkta monografi öfver »Sören Kirkegaard
som Filosof», vet nogsamt med hvilka ovanligt goda förutsättningar han går
till ett sådant arbete, som det nu föreliggande. Den förmåga att klart och
enkelt återgifva äfven de mest invecklade resonnemang, som förutsattes för att
med framgång kunna framställa det filosofiska tänkandets historia, besitter han
i hög grad. Likaså den psykologiska blick, som bakom systemens ytterverk
förstår att tränga fram till de hufvudintressen, hvilka för filosoferna själfva varit
de personligt drifvande krafterna så väl i deras öfvertygelse som deras
spekulation.
Hvad som förnämligast utmärker denna hans framställning af den nyare
filosofiens historia, hvilken han i de hittills utkomna häftena fullföljt från
renässansen till Kant, är det historiska sinne, som präglar så väl uppfattning, som
framställning. Han tager ej de filosofiska teorierna blott såsom logiska
konstruktioner, utan låter dem framträda mot deras kulturhistoriska bakgrund,
hvarvid han gjort till hufvuduppgifter att låta de filosofiska tankarne belysas dels
af de empiriska vetenskapernas problemställning och resultat på den tid, dà
dessa tankar växte fram, dels af tänkarnes egna individualiteter och
lifeerfaren-heter. Författarens egna sympatier och intressen gå väl såsom en varm ström
mellan raderna i hans historiska skildring; men med vetenskapligt allvar har
han i det hela väl lyckats bevara den historiska objektiviteten, så att kritiken
af åsikterna fatt lämnas af utvecklingen själf.
Vid referatet af de behandlade åsikterna går förf. såtillvida rätt fritt
tillväga, att han ofta lämnar den terminologi och den särskilda ordning för
tankarna, som filosoferna själfva i sina skrifter begagnat, för att i stället mera
från historikerns egna synpunkter återgifva grundåsikten och därur låta
detaljerna liksom inifrån växa fram. Att denna metod har både fördelar och
olägenheter med sig, är lätt att inse. I det hela tyckes oss dock förf.
samvetsgrant hafva undvikit frestelsen till konstruktion. Här är icke platsen att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0132.html
