- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
146

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna lefva och trifvas i de ännu sparsamt befolkade tropiska och
subtropiska länderna. Detta kan den gula, detta kan den svarta rasen.
Bådadera förstå sig på jordbruksskötsel; den förra äger ock en högre
intelligens, som gör den lämplig för industrien, hvilken ju, såsom vi ofvan
sett, mången gång måste förflytta sig dit, där råämnet är lättare
tillgängligt, där arbetslönerna äro som lägst. Den hvita rasen trifves blott i ett
tempereradt klimat, endast där kan den utveckla sin fulla arbetsförmåga;
i den tropiska zonen kan den arbeta blott under mycket gynnsamma
förhållanden, som gör det möjligt att genom ett enkom afpassadt
lefnadssätt motstå klimatet. Där skulle den kunna uppträda såsom lärare
för den gula och den svarta rasen; att själf förrätta allt kroppsarbetet,
därtill duger den ej. Pä detta sätt skulle dessa tre lifskraftiga raser, den
svarta, den gula och den hvita, under den sistnämndas ledning kunna
bilda ett världsvälde, där hvarje särskild ras funne sin passande plats,
och då skulle det dröja länge, innan faran för en häftig sammanstötning
komme att hotfullt stirra oss i ögonen, och då skulle hvarje särskild ras
icke blott kunna bevara, utan ock vidare utveckla sitt egendomliga kynne
och sin egendomliga kultur äfvensom tillgodogöra sig hvad de andra
åstadkommit. Det skulle bli en förbindelse, men ej en strid mellan
raserna, och särskildt skulle den hvita, då det allmänna välståndet ökades,
kunna mera ostördt, än hvad i våra dagar är fallet, fortsätta arbetet med
sin egen utbildning.

Skall koloniseringsrörelsen, hvars berättigande mer och mer
erkännes, kunna höja sig öfver närmast liggande förhållanden och vara i stånd
att sätta sig ett verkligt stort mål före? Ty ett stort mål vore det för
visso att för en tid, som ej är omöjlig att beräkna, icke blott afhjälpa
nöden i eget hus, utan ock den fara, som hotar från grannarnes. Sker
ej detta, så måste förr eller senare en sammanstötning, en delvis eller
fullständig blandning af raserna inträffa, hvilken skulle leda till förintelse
af åtminstone en del af de högst utvecklade kulturfolken och föra
återstoden in på nya, från de hittills varande vidt skilda banor. Att vidare
ingå på detta ämne kan ej nu vara vår afsikt; hvad vi hafva för ögonen,
det påtagliga, är viktigt nog redan det, och hithörande frågor torde inom
en ej alltför aflägsen framtid blifva permanent stående på dagordningen.
Få måhända ej de äldre bland oss vara med därom, kommer möjligtvis
för den yngre generationen kampen för tillvaron att därigenom blifva i
hög grad försvårad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free