Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokanmälningar och litterära notiser.
G. Björklund: Frids- och afväpningsfrågan. — Stockh. 1895, Samson & Wallin.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen i Stockholm utlyste 1893 en
internationell pristäflan med en utfäst belöning af 1,000 francs för besvarandet
af frågan:
Huru skall en kraftig internationell opinion, som vederbörligen reagerar
mot den nu härskande militarismen, lämpligast kunna framkallas?
Ej mindre än 112 svar inkommo och priset tilldelades R. Reuter från
Naumburg (Saale). Det är hans uppsats jämte en allmän redogörelse för äfven
de Öfriga framställda förslagen, som ofvannämnda broschyr innehåller.
Herr Reuters förslag går förnämligast ut på, att man skall »göra
världsfredens stora sak till ett periodiskt återkommande diskussionsämne i alla na*
tioners riksdagar».
Hvad man därmed skall vinna, är väl dock mera osäkert. Det är sant,
att »det som talas i riksdagen höres öfver hela landet». Men så länge som
de framställda förslagen endast falla, är det väl osäkert, om deras diskuterande
skall lända till att öka intresset för saken; det synes oss nämligen ej sagdt, att
de alltid »peka framåt».
Vi se nog äfven vi det ädla i detta sträfvandet efter världsfred, men hvad
skall man för det målet kunna vinna i en tid, då man ännu kan allvarligt sätta
i fråga, att ett krig skulle kunna utbryta t. o. m. mellan två så nära stående
folk, som Sveriges och Norges, och det för så litet reella frågor, som de hvilka
den norska vänstern bragt på dagordningen?
Vi för vår del veta intet medel, som direkt kan i stort främja
freds-propagandan. Men vi hoppas på ett indirekt medel: arbeten för den allmänna
bildningen och sträfven i hvarje enskildt fall att undanröja chauvinism och
nationalhat, och I skolen så småningom göra krigen så ovanliga, att de
slutligen kanske försvinna ur historien!
En annan fråga är, hvad som möjligen kunde göras för att minska
mili-tärbördorna genom cn relativ afväpning. Kanske kan situationen en gång
blifva sådan, att mellan stormakterna fördrag kunna slutas, i syfte att minska
tiden för de värnepliktiges öfning eller att åtminstone hindra öfningstidernas
ytterligare utsträckande. Men det vissa är, att denna fråga ej kan främjas
genom några diskussioner t. ex. i den svenska riksdagen eller öfver hufvud
hos de små nationerna.
Och vi kunna ej neka till, att tidpunkten för afväpningspropaganda i
Sverige för närvarande synes oss mindre lyckligt väld. Att därom orda just
på den tid, då hvarje förståndig fosterlandsvän måste inse, att de europeiska
förhållandena nödga oss att öka, i stället för minska våra stridskrafter, det kan
skadligt inverka på de tanklöses mening och offervillighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
