Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under vägen anlades nya stationer. Sitt dåvarande lif skildrar han på
följande sätt: »ett tält, hetta under dagen, fuktig köld om natten, den
minsta möjliga föda man kan tänka sig: torra skorpor, torkadt kött, litet
makaroni — det är allt! Intet att läsa, med undantag af en bok och
denna ej så ofta som önskligt vore, enär lugn saknas; — — på allt skall
jag ensam tänka.» Hela dagen stodo infödingarne och gapade på sin
guvernör, »den lille khediven», som han kallades. Mot dessa lättjefulla
stackare var han alltid förunderligt tålig. Ursinnig blef han endast, när
hans svarte soldater en gång mot hans uttryckliga förbud tilläto sig att
plundra de infödde.
När han ändtligen efter många mödor hunnit Dufile, där floden
endast är 33 meter bred, fann han sig ohjälpligt stängd genom de väldiga
fallen, som framstörta genom ett litet trångt pass i en enslig, fuktig
gräsbevuxen trakt, där djup tystnad råder, endast afbruten genom dånet
från de väldiga vattenmassorna. Blott till hälften återställd från frossa
och lefversjukdom, som här angripit honom, fortsatte Gordon emellertid
sitt tåg söderut till fots under en nedstämdhet, som stundom gränsade
till förtviflan. — »Detta är ett förfärligt klimat. Sällan eller aldrig får
jag sofva. — — Allting, allting tyckes mig gå på tok. Kanske är det
min lefversjukdom, som kommer mig att tänka så, men det har varit
samma förhållande med alla andra resande. Jag har nu två tröttsamma
månader framför mig. Skall jag gå igenom dem?»
»Under de långa dagsmarscherna», säger förf., »roade han sig med
att bygga luftslott: när han kom hem till England, skulle han under
vintern gå klädd i pels, resa i första klass och ligga länge om morgnarna.
Naturligtvis skulle han afslå alla middagsbjudningar och intet annat göra
än hvila — ’till en tid åtminstone’, är det försiktiga tillägget.»
Sedan Gordon längs efter floden upprättat de stationer han tänkt
sig och kvarlämnat truppafdelningar för att hålla slafjägarne i schack,
utskickade han våren 1876 Gessi till Albert Njansa för att undersöka sjön.
Själf åtog han sig det sista geografiska problem, som ännu kvarstod olöst
i fråga om Nilen, nämligen sammanhanget mellan Albert- och
Viktoriasjöarna. Det var alltjämt omtvistadt, om en flod kom från Viktoriasjön
och en annan från Albertsjön, hvilka floder sedan skulle förena sig och
bilda Nilen, eller om Nilen flöt ut ur Viktoriasjön i Albertsjön och så
norrut. Den senare meningen segrade genom Gordons undersökningar
af en dittills obefaren, ohyggligt ödslig sträcka på 70 mil.
I december återvände Gordon till Kairo, lät underrätta khediven om
sin afgång och var julafton 1876 åter i London efter »tre mycket långa
år, utan en enda söndag». Under denna tid hade han kartlagt Hvita
Nilen från Khartum till Viktoria Njansa och öppnat den för segelfart,
undertryckt slafhandeln längs denna flod, åstadkommit fred och lugn bland
negerstammarna i Nildalen och utan några utpressningar lämnat
khedivens skattkammare ett tillskott, samt genom upprättandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
