- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
286

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 8O-

RELIGIONSMÖTET I CHICAGO.

å skaparebanan, så gör evolutionens faktum det till en visshet för oss, att
de verkligen alltjämt och progressivt öfvervinnas.

"Bland alla förändringar, af hvilka framstegen utmärkts, är emellertid
ingen så viss, så oafvänd som utvecklingsgången af det goda. Evolutionen
verkar ’i, med och för rättfärdighet’. Moraliskt godt är (allt mer och mera
tydligt) målet. De dåliga, de onda ha ej, som det heter, ’någon varaktig
stad’. Förr eller senare, i individers som nationers lif, vinner godt segern
öfver ondt. Och till detta på längd och i det hela regelrätta förlopp, till
denna tendens åt rättfärdighet eller godhet svara våra hjärtan allt mer och
mera bestämdt instämmande. Vi undgå ej att högakta den äkta godheten,
nej, vi hysa en oförstörbar längtan efter att själfva nå samma normala
tillstånd. Försenanden, försummelser, de värsta frestelser åt andra hållet, de
mest förödmjukande återfall, och alla öfverskred, alla misslyckanden till
trots —, så kommer dock denna längtan tillbaka med förnyad styrka. Vi
veta, vi känna på oss, att vi alltid komma att förbli osälla, otillfredsställda,
så länge vår inre håg ej kommit i fullt samförstånd med vår yttre och vi
verkligen lefva af allt hjärta för det rättsinnigt goda. Hvad skulle väl
denna vår oro och åstundan vara, om icke universi andes verkan på våra
andar, inspirerande oss, uppfordrande, eggande — blott icke tvingande oss
— att varda hans medarbetare."

Efter detta yttrande sammanfattar talaren sitt föredrags hela innehåll
i en enda mening:

"Allt vårt vetande, praktiskt eller teoretiskt, ja hvarje det dagliga
lifvets enklaste erfarenhet angifver tillvaron af ett andligt väsen, hvilket är
allnärvarande och evigt; hvarjämte åtrån till rätt och godt, som historiens
utvecklingsförlopp så omisskännligt företer, och ett individuellt gensvar, en
efter hand vaknande, likasinnad åtrå i våra egna hjärtans innersta ena sig
om att bevisa, att denne oändlige Tänkaren tillika är rättfärdig, älskande
och god. Det måtte komma sig af hans ständiga närhet, att vi ibland göra
oss upp ett slags inbillning om att ingenstädes finna honom.

"O, hvar är hafvet? — frågade fiskarne, och summo genom de
kristallklara djupen.

"Jag flyger men kan icke finna luften! Så lärkan sjöng under
solbelyst sky.

I fall min afsikt med dessa knapphändiga rader vore att göra för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free