Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LUTHERSKA FÖRSONING SLÄRAN. 3O I
lutherska kyrkan, hålla på att komma bort från den härliga lutherska
rätt-färdiggörelseläran". Att dennas åtminstone relativa kvarstående på
ståndpunkten af en juridiskt fattad satisfactio vicaria är för det stora flertalet
bildade och tänkande nutidsmänniskor ett hårdt tal, lär ej kunna betviflas;
ja, att den är den viktigaste stötestenen, som för många, och det ej blott
vår kyrkas sämre element, ligger i vägen för ett fullt tillgodogörande af
delaktigheten i vårt kyrkliga lif i nutiden.
Hur framställer då den nämnde fackmannen denna dogm? Kunna
vi möjligen genom hans tolkning däraf bättre än genom andras föras till
insikt om dogmens sanning?
Det är endast den förra af dessa frågor, som vi här i antydande form
vilja söka inför våra läsare besvara. Den senare må så en hvar inom sig
själf söka svaret på - den är i viss mån en samvetsfråga, som vi ej vilja
ikläda oss ansvaret för att å andras vägnar söka lösa.
Förf. till den nämnda helt korta, men pregnanta uppsatsen, angifver
såsom sin framställnings hufvudsyfte att visa den lutherska
rättfärdiggö-relselärans öfverensstämmelse med sedlighetens oeftergifliga fordringar.
"Om man kunde bevisa" — säger han — "att den lutherska
rättfàrdig-görelseläran låge utanför det etiska, måste vi genast uppgifva henne. Ty
utanför det sedliga träffa vi det osedliga."
Så söker han efter frukterna döma om den lutherska lärans
förhållande till sedligheten. "Den lutherska kyrkan står såsom etiskt samfund
vida högre än den katolska och sekterna", påstår han därvid; "men det
>kulle nu i sanning vara underligt, om en kyrka kunde ha en
grundprincip, som vore falsk och ledde till osedliga konsekvenser, och pà samma
gån g sta högre i sedligt afseende än kyrkosamfund, som skulle stå på en
riktig grund."
Sà öfvergår förf. till att karakterisera den allmänna ståndpunkt, hvarpå
den lutherska rättfärdiggörelseläran står, och dennas eget hufvudinnehåll.
Vi anföra därvid förf:s egna ord:
"Gud är kärleken, men han har också vrede mot synden, d. v. s.
han ställer sig i sitt gudomliga sinne i motsats till synden såsom något,
som strider mot hans vilja. Genom synden är människan fördärfvad och
är såsom fri varelse ansvarig för sina onda gärningar.
"Kristus försonar synden inför den himmelske Fadern, för hans
förtjänsts skull får syndaren förlåtelse, hvilken ger honom full visshet 0111 att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
