Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__
UNDERVISNINGEN I HISTORIA. -326
sätt och i någon form må påverka mina åhörares personlighet, något som
ju icke behöfver grumla det objektiva saksammanhanget.
Människohjärtat är sig tämligen likt alltid; i nya former lefva politiska problem upp;
folkklassers strider och intressekonflikter möta ögat i många folks och
från olika tiders historia. Därför kastar forntid i så mycket ljus öfver
nutid, men att lara förstå sin egen tid synes mig böra vara ett
historieundervisningens hufvudresultat. Det är också ur denna synpunkt, som
man vid svenska folkhögskolor både läser och inöfvar kommunallagar,
läser våra gällande grundlagar, framför allt regeringsformen och
riksdagsordningen, ger en inblick i statsförvaltningen, i statsregleringen, i en
svensk medborgares rättigheter och skyldigheter o. s. v. Jag vill för
öfrigt bekänna, att jag rätt mycket delar kejsar Wilhelm II:s
uppfattning, att de ioo sista årens historia är den icke minst viktiga att studera.
För sammanhangets skull har jag alltid berättat hela fäderneslandets
historia, men liksom man torde förvärfva sig mera filosofisk insikt genom
att studera en tänkare grundligt än genom att blott läsa ett kompendium
öfver hela filosofiens historia, så har jag sökt gifva eleverna en fylligare
inblick i någon särskild historisk afdelning. För att alltså slippa, dels att
år efter år repetera blott ett och samma, dels att fastna i en torr
skelett-artad framställning, har jag utbrutit någon viss period, händelse eller rik
personlighet och häraf gifvit en relatift utförlig belysning (t. ex. det gamla
Egypten, Aténs storhetstid, Julius Cæsar, korstågen, Birgitta,
reforma-tionstidehvarfvet, de tre Karlarnes tid, den franska revolutionen, Napoleon
I o. s. v.).
På detta sätt hinner en lärare äfven att för egen del mer och mer
fördjupa sig i och bemäktiga sig sitt ämne, och därigenom att han alltid
själf går framåt, ökas hans intresse och hans förmåga att gifva en
lefvande undervisning.
Om jag således börjar med att uppsöka kulturens stora ström, där
den rann upp, i Österlandet och hos Medelhafsfolken, så är det dock
mitt hufvudsyfte att gifva eleverna en fast medelpunkt i deras eget folk,
i dettas forntid och nutid: från hemmets kulle må världsförloppet
öfverskådas! Man skall icke kosmopolitiskt sväfva fram på tidens böljor, utan
känna botten någonstädes, och fosterjorden är den fasta marken, så fort
man, historiskt sedt, uppnått den. Man måste söka göra Sverige kärt
för de unga och nedsänka deras själslifs rötter så djupt som möjligt i
hemmets jord. Och detta blir en naturlig följd, när de, under en liflig
och lefvande skildring, skåda släktledens arbete växa i storhet och styrka,
generationerna gripa in i hvarandra, skåda, huru samhället växer som ett
träd och lägger årsring till årsring. De skola se och märka, att
samhället icke är ett slumpens verk, ej heller att det, trots sin ofullkomlighet
samt styrandes misstag och dålighet, är blott ett verk af en rofgirig
öfverklass, som, ledd af usel egoism, inrättat det endast i syfte att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
