Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION? 342
Det torde ej kunna förnekas, att alla religioner, hvilka de än må
vara, under dessa trenne förhållanden hafva skänkts åt världen. Hvarje
människa, som kommit ut ur det djuriska tillståndet, måste ovillkorligen
igenkänna det ena eller det andra af dessa förhållanden, och i detta
igenkännande består äfven hvarje människas sanna religion, sak samma hvilken
bekännelse hon officiellt tillhör. Hvarje människa bildar sig obetingadt
på ett eller annat sätt en föreställning om sitt förhållande till världen,
enär en förnuftig varelse ej kan lefva i den värld, som omgifver honom,
utan att stå i något slags förbindelse med densamma. Och då det blott
finnes trenne utbildade människans förhållanden till världen, hvilka äro
oss bekanta, så måste hvarje människa nödvändigt hålla sig till ettdera
af dessa trenne bestående förhållanden — om hon vill eller icke vill,
tillhör hon någon af människosläktets tre hufvudrcligioner. Och därföre
innebär det vidt spridda påståendet, som göres af de civiliserade bland
den kristna världens människor, att de lyft sig till en sådan höjd af
utveckling, att de ej behöfva och ej heller hafva någon religion, egentligen
endast det, att dessa människor, som ej erkänna den kristna religionen,
hvilken är den enda för vår tid karakteristiska, sluta sig, utan att vara
medvetna därom, till en lägre, nämligen antingen den samhälleliga eller
den primitivt hedniska. En människa utan religion, d. v. s. utan ett
grundförhållande till världen, är lika omöjlig som en människa utan hjärta.
Hon kan vara okunnig om att hon har en religion, liksom hon äfven kan
vara okunnig om att hon har ett hjärta, men liksom människan ej kan
vara till utan hjärta, kan hon det ej heller utan religion.
Religionen är människans förhållande till den henne omgifvande
världen eller dess uppkomst och orsak, och ingen förnuftig varelse kan
undgå att stå i något slags förbindelse med världen.
Men Ni skall till äfventyrs säga, att det närmare bestämmandet af
människans förhållande till världen ej tillkommer religionen, utan filosofien
eller vetenskapen öfver hufvud, ifall man betraktar filosofien som en del
af denna. Jag tror ej, att så är. Jag tror tvärt om, att antagandet, att
vetenskapen öfver hufvud, filosofien inbegripen, skulle kunna närmare
bestämma människans förhållande till världen, är allt igenom felaktigt och
utgör hufvudorsaken till denna oreda i begreppen om religion, vetenskap
och moral, som är rådande i de moderna samhällenas kulturhistoria.
Vetenskapen, filosofien äfven här medräknad, kan ej närmare bestämma
människans förhållande till den oändliga världen eller till dennas ursprung
redan på den grund, att, innan någon som helst vetenskap eller filosofi
kunde uppkomma, det måste finnas till, hvarförutan ingen
tankeverksamhet och intet människans förhållande till världen äro möjliga.
På samma sätt som människan ej genom en rörelse åt obestämdt häll
kan finna den riktning, i hvilken hon måste röra sig, utan hvarje rörelse
sker i nägon viss riktning, lika omöjligt är det att formedelst filosofiens
eller vetenskapens tankearbete finna den riktning, i hvilken detta arbete
bör ske, utan hvarje arbete på andens område måste ske i en eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
