Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
sanna kristna vetenskapen, den hvilken först i våra dagar kommit till
utveckling, är utforskandet af de villkor, som sätta människan i stånd att
fatta och i lifvet fullgöra de fordringar, som framställts af den högre vilja,
hvilken skickat henne hit i världen. Hvarken filosofien eller vetenskapen
kan närmare bestämma människans förhållande till världen, emedan detta
förhållande måste vara bestämdt förr, än någon filosofi eller vetenskap
kan uppstå. Detta kunna de ej redan på den grund, att vetenskapen,
filosofien inbegripen, undersöker fenomenen med förståndet och
oberoende af forskarens egna förhållanden och tänkesätt. Människans ställning
till världen bestämmes ej blott genom förståndet, utan äfven genom
hela totaliteten af hennes själsförmögenheter. Huru man än skulle
vilja söka förklara för henne, att allt i verkligheten existerande blott år
begrepp, att allt består af atomer eller att lifvets väsen är substans eller
vilja, eller att värme, ljus, rörelse, elektricitet äro olika yttringar af en
och samma kraft, så skulle ej genom allt detta människan, denna
kännande, lidande, glada, rädda och förhoppningsfulla varelse, fä nägot klart
begrepp om sin ställning i världen. Om denna sin ställning, och därför
äfven förhållandet till världen, får hon kunskap endast genom religionen,
hvilken säger till henne: »Världen är till för din räkning; tag därför af
detta lif hvad du kan tagà däraf», eller: »Du är en medlem af det folk,
som Gud älskat; tjäna detta folk, lyd alla Guds bud och stadgar, och
du och ditt folk skola komma i åtnjutande af det högsta goda, som det
är möjligt för dig att ernå», eller: »Du är ett verktyg för en högre vilja,
som skickat dig i världen för att fullgöra en dig anvisad uppgift; förnim
denna vilja och efterkom densamma, och du skall göra hvad som för
dig är den största förmån att göra.»
För att förstå filosofiens och vetenskapens dogmer fordras
förberedelse och studier; för att förstå religionen är detta ej behöfligt — det
är hvarje människa gifvet, äfven den mest inskränkta och okunniga.
Människan behöfver för att komma underfund med sitt förhållande
till den henne omgifvande världen eller dess ursprung hvarken någon
filosofisk eller vetenskaplig kunskap — en myckenhet vetande står t. o. m.
ofta i vägen därför, i det att därigenom en hämmande inverkan utöfvas
pä kunskapsförmågan —, utan hvad som erfordras är blott ett, om också
endast tillfälligt, afstående från världens fåfänglighet, insikt om egen
materiell värdelöshet äfvensom sanningskärlek, hvilken senare, såsom
redan omförmäles i evangeliet, merendels är att finna hos barn och
obildade personer. Därför se vi ock ofta nog, att simpelt folk, de obildade
och olärde fullkomligt klart, lätt och medvetsfullt acceptera den kristna
lifsåskådningen, medan de lärdaste och mest civiliserade framhärda i den
gröfsta hedendom. Så se vi t. ex., att de mest förfinade människor och
de, som nått den högsta grad af bildning, finna lifvets sanna innebörd i
egen personlig njutning, under det att den ryske sekteristen från landet,
hvilken knappt kan läsa och skrifva, utan den ringaste själsansträngning
får en skarp syn på lifvets mening, alldeles som det var med sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
