Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
ATTERBOM FÖRE UPS A LATIDEN.
Åsbo socken tillhör Göstrings härad af södra Östergötland. Den
genomflytes af Åsboån, ett af Svartåns tillflöden. Icke långt från Asboàns
utlopp reser sig det nyss omtalade godset Grönlund, som nämnes i
Atterboms dikter och där skalden har vistats; det är fideikommiss sedan förra
århundradet och tillhör Klingsporska ätten. Äfven på den andra
herregàr-den, Stråisnäs, låg skalden ofta under sina sommarvistelser i Östergötland;
han har därstädes diktat på "Lycksalighetens ö" — den omarbetade
upplagan är daterad Stråisnäs 1854 ~~ det var möjligen här han hade eit
favoritställe i trädgården, som kallats "Lycksalighetens ö"; troligare lär
dock vara, att denna plats legat i den romantiska Grönlundsparken.
Bergmästaren K. S. Sjögréen ägde då Strålsnäs, som ännu bebos af hans släkt
men sedan mars- 1890 tillhört Hoxholms aktiebolag. Från detta Strålsnäs
var det, som Atterboms fader den 24 februari 1779 af Strålsnäs’ dåvarande
ägarinna, friherrinnan Ebba Sparre, kallades till komminister i Pålsbo,
såsom framgår af "Series pastorum" i Åsbo arkiv*.
Atterbom härstammar både på fädernet och mödernet frän familjer,
som flera släktled efter hvarandra innehade prästerliga ämbeten i
Östergötland och på slutet särskildt i Åsbo. År 1687 inskrefs bondsonen frän
Rappestad i Östergötland Jonas Hemmingi Atterbom såsom student i Upsala;
han blef präst och med honom börja släktens vidt utgrenade prästerliga
anor. Hans sonson Gabriel, skaldens fader, som föddes 1750, flyttade en
gren af släkten till Åsbo, dit han först kom 60m adjunkt, innan han några
år därefter blef komminister. Detta senare skedde som sagdt 1779. Tio
år därpå igen gifte han sig med Hedvig Kristina Kernell, ett Åsbodalens
barn, dotter till dåvarande kyrkoherden Petrus Kernell. Hon var född i
Palsbo 1766 medan hennes fader ännu blott var Åsbo komminister, en
syssla, som han innehade till dess han efter sin egen befordran
efterträddes af sin blifvande svärson. Nu nyss före bröllopet, eller 1788, hade
Kernell blifvit prost. Denne, skalden Atterboms morfar, i hvars hus han
som barn mottog några af sina äldsta litterära intryck, lefde till 1821; i
Atterboms samlade dikter finnes en dikt till honom "med en akademisk
afhandling". Kernells andre son Ulrik blef efterträdare till skaldens fader
liksom Petrus Kernell hade varit hans företrädare. Då Gabriel Atterbom,
som år 1804 befordrats till vice pastor, afled den 19 september 1807, blef
* För denna uppgift har jag att tacka komministern i Pålsbo, hr pastor Karl SundelL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
