Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT OCH ANNAT FRÅN NORGE. ’ 368
Fineidet och vid samma ställe slutligen på den transportångare, som skall
föra malmen till afsättningsorten. Under bolagets första verksamhet var det
ännu sämre beställdt, i det malmen då måste forslas efter en af bolaget byggd
landsväg, som framgår vid sidan af den nuvarande järnvägen. Enligt senare
underrättelser har bolaget drabbats af en del motgångar och bland annat haft
att bekämpa en strejk af arbetarne.
Följande dag, den 27 Augusti, besökte jag i docenten Nordenskjölds
sällskap en af grufvorna. Malmens uppsökande och utforsling sker genom
vågräta gångar, som endast gå ett par hundra meter in i berget, men förgrena
sig åt olika håll utefter de vågrätt liggande malmådrorna. Borrningen i berget
drifves af ett utanför grufvan nedstörtande vattenfall. Vid grufvorna ligga
större eller mindre bostäder för arbetsförmännen och arbetarne, hvilkas
sammanlagda antal steg till närmare 800.
På eftermiddagen anträdde fiskeri-inspektören och jag återresan till
Skött-stu. Han var ditkallad för att undersöka, huruvida det var möjligt att så
förändra Sulitelma-älfvens många mäktiga vattenfall, att laxen kunde gå upp till
Langvandet för att leka, men inspektören ansåg, att kostnaderna därför icke
skulle stå i rimligt förhållande till resultatet. Järnvägsfården var nu
synnerligen angenäm, i det vi ofta fingo stiga af och promenera längs den skummande
älfven, medan tåget i sakta mak gick före eller väntade på oss.
I Fineidets hotell, tillhörande Sulitelma-bolaget, tillbragte vi natten och
anlände följande dags eftermiddag till Bodö, där vi togo in i stadens förnämsta
hotell. Det var tarfligt och oansenligt till det yttre, men dess goda restaurant
var värd all heder. Mitt rum låg i ett litet annex, illa byggdt med
utomordentligt tunna bottnar och väggar. Hvad jag där från ett högljudt sällskap
norrmän, som superade i rummet ofvanför, ofrivilligt fick höra af stornorskt
öfvermod gent emot Sverige och vår gemensamme konung, vill jag ej
upprepa, men aldrig glömmer jag det pinsamma intrycket.
Tack vare att Björn Björnson med sällskap medföljde, var det följande dag
under kanonsalot, som »Jonas Lie» utlöpte ur Bodös hamn och styrde kosan
söderut. Det var varmt och soligt, hafvet glittrade så skönt, glaciererna
glänste så bländande hvita, och ögat tröttnade aldrig på fjällens ständigt växlande
färgprakt; det var en dag sådan, som man knappast upplefver en på flere ar.
Med rörelse såg jag Lofotens fantastiska tinnar sjunka i hafvet. Skulle jag
någonsin få återse dessa trakter? Den som sett dem, han måste längta dit igen.
Under färden hade jag nöjet göra bekantskap med en amerikansk målare.
Han hade, hänförd af Marie Corellis skildringar i »Th el ma» af naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
