Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37i
och eländigaste slag, vinden var tämligen dålig, och regnet sköljde ned öfver
oss. Pojken var af det storordiga slaget, sökte genom skrytsamma berättelser
imponera på den »storsvensk», om hvilken han nu fått hand, och fortsatte sitt
skräfvel trots envis tystnad från min sida, ända tills jag direkt bad honom hålla
munnen. För öfverfärden, som varade omkring 3 timmar, begärde han 10
kronor.
De segelbåtar, som befolkningen använder i dessa trakter, likna de gamla
vikingaskeppen. Liksom dessa äro de mera afsedda för rodd än för segling.
De indelas också med hänsyn till det antal åror, för hvilka de äro afsedda.
För kryssning äro de nästan omöjliga, men de segla väl i förde- och bidevind.
De äro smäckra och elastiska, aldrig däckade, föga djupgående, ganska
flatbottnade, lättrodda och vaka synnerligen väl i hård sjö. För och akter likna
hvarandra; fram- och bakstam äga en förlängning af ofta flere fots höjd ofvan
relingen. Både härigenom samt till följd däraf, att båtens aktre del ofta är
försedd med en ruff, är det omöjligt att använda vanlig rorkult, utan är rodret
försedt med en tvärgående pinne, vid hvars ena ända är fåstad en lång slana;
denna löper längs båtens ena reling till rorgängaren, som sitter midskepps och
sålunda styr båten genom att föra denna slana framåt eller bakåt. Om
sommaren ligga alla dessa båtar med undantag möjligen af de minsta uppdragna
på land, så att det t. ex. kunde gå veckor, under hvilka man aldrig såg en
segelbåt på Vesenfjorden. Till Lofotenfiskets början rustas de och sättas
i sjön.
Det gällde nu för mig att taga mig fram öfver det omkring 800 meter
höga fjället Tufven till Drevjens kyrka, liggande omkring ett par mil norr om
den punkt, där den är placerad på Geelmuydens karta. Till en början hade
jag några gårdar att passera, mellan hvilka här och där syntes spår till väg.
Vid sökandet efter gården Langfossen tappade jag dock snart rätta riktningen,
hvarför jag klättrade upp på en höjd och såg mig omkring. Jag upptäckte
dà i fjärran en ovanligt vackert grönskande äng, styrde kosan ditåt och hade
sa när fastnat i ett kärr, men fick snart på andra sidan en älf se en gård, vid
hvilken älfven bildade en lång fors; det måste sålunda vara Langfossen. Här
påträffade jag en telegraflinje, hvilken enligt min karta skulle gå fram i en
stor krökning till Drevjen, men hvilken i själfva verket afvek ännu betydligt
mer från fågelvägen, än kartan visade. Följande denna, framkom jag till
gården Forslandsdal; den låg på andra sidan älfven, och när man blef mig varse,
kom en liten pojke och hämtade mig i en ekstock. Gårdens befolkning var
mycket intresserad af den långväga främlingen och visade stor gästfrihet. Vid
halffemtiden lämnade jag gården, denna gång åtföljd af en vägvisare, en ung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
