- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
424

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gifves det en moral utan religion?

ii.

Den andra frågan var den: finnes det en moral utan religion, och i så
fall hvilken är denna moral? Mitt svar på detta spörsmål följer af sig själft
ur det svar, jag gifvit på frågan om, hvad religionen är.

Om religionen är det människans förhållande till världen, hvilket
bestämmer lifvets mening, så är moralen en anvisning på den verksamhet, som
nödvändigt sammanhänger med den ena eller den andra relationen till världen.
Men då vi blott känna två grundförhållanden till världen eller till dennas
ur-grund, ifall man betraktar det hedniska samhällsförhållandet såsom en
utsträckning af det personliga — eller tre, ifall man fattar det hedniska
samhällsförhållandet såsom ett särskildt förhållande —, så gifves det blott tre slag af
sedelära: den ursprungliga personliga (egoistiska), den hedniska familje-,
sam-hälls- och stats-sedeläran samt den kristna, hvilken består i att tjäna Gud, —
den gudomliga sedeläran.

Från människans första förhållande till världen härleda sig de sedeläror,
som känneteckna alla hedniska religioner. Dessa hafva till grundval
sträfvandet efter den enskilde individens bästa och anvisa därför de tillstånd, som
erbjuda individen det högsta goda, och medlen till deras ernående. Ur detta
förhållande till världen hafva följande sedeläror uppstått: Epikureernas i dess
lägsta form; mohammedanernas, hvilken utlofvar individens välgång i detta
och det kommande lifvet; den kristligt-kyrkliga sedeläran, hvars yttersta
ändamål är försoningen, d. v. s. individens väl, företrädesvis på andra sidan
grafven; samt slutligen den egoistiska utilitarismens världsliga sedelära, hvars
slutliga mål är individens välgång endast här på jorden. Från denna samma lära
om den enskilda människans välfärd såsom lifvets mål och om individualitetens
lidande såsom därför stridande mot målet, härstammar ock Buddhismens
sedelära i dess lägre former äfvensom den världsliga pessimistiska sedeläran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free