Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION? 429
»fittest» och äfven göra sina medbröder därtill, på det ej hon själf jämte dem,
utan andra, mindre kraftiga individer må duka under.
Huru mycket än åtskilliga naturalister, skrämda utaf de logiska slutsatser,
som kunna dragas af denna lag och dess användning på människolifvet,
bemödat sig om att i tal och skrift nedtysta densamma, så bevisa dock alla
deras försök blott ännu tydligare omöjligheten att vederlägga denna lag, hvilken
leder lifvet inom hela den organiska världen och därför äfven människans, som
djur betraktad. —
Just vid samma tid som jag skref detta, offentliggjordes i rysk
öfversättning en artikel af professor Huxley om evolution och etik, utgörande referat
af ett tal, som han kort förut hållit i England.
I denna afhandling söker den lärde professorn, alldeles som för några år
sedan vår ryktbare professor Beketoff och många andra, lika fruktlöst som
desse att bevisa, att kampen för tillvaron ej kränker moralen samt at;t. då
lagen om kampen för tillvaron erkännes såsom lifvets grundlag, moralen ej
blott kan äga bestånd, utan äfven vidare fullkomnas. Professor Huxleys
afhandling utgöres till en god del af skämt, verser och allmänna uttalanden
rörande de gamles religion och filosofi och är till följd däraf så inkrånglad
och tilltrasslad, att man blott med stor möda kan arbeta sig fram till
grundtanken. Denna är emellertid följande: evolutionslagen motsäger sedelagen;
detta visste både de gamle grekerna och inderna. Båda dessa folkslags filosofi
och religion hafva fört dem till läran om själfförsakelse. Denna lära är enligt
artikelförfattarens mening icke riktig. Riktigt är däremot följande
resonnemang: det existerar en lag, hvilken förf. kallar den kosmiska, och enligt
hvilken alla varelser kämpa med hvarandra och blott den starkaste, »the fittest»,
öfverlefver de andra. Denna lag är äfven människan underkastad, och tack
vare just denna lag har hon blifvit sådan hon nu är. Men denna lag står i
strid med moralen. Huru skall man därför försona denna lag med moralen?
Jo, på följande sätt: det existerar ett socialt framsteg, som söker hålla den
kosmiska processen tillbaka och i dess ställe interpolera en annan — den
etiska, hvars mål ej är, att den dugligaste, the fittest, segrar, utan den bäste,
the best, i etisk bemärkelse. Hvarifrån denna etiska process härleder sig,
förklarar Huxley ej, men säger dock i anm. 19, att grunden till denna process
är den, att samhällsmedlemmarne med väld undertrycka sådana handlingar,
som äro hinderliga för samhällets välgång. Huxley förmenar, att denna
process, hvilken tvingar människorna att lägga band på sina lidelser för att
upprätthålla det samhälle, hvaraf de äro medlemmar, äfvensom fruktan att straffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
