- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
447

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bokanmälningar.

C. G. Malmström, Sveriges politiska historia, från konung Karl XII:s död till
statshvälfningen 1772. II. Andra uppl. Stockholm 1895.

Det är något jämförelsevis sällsynt att en svensk häfdatecknare far själf
besörja en ny upplaga af något sitt större arbete. Att en sådan utmärkelse nu
kommit riksarkivarien Malmström till del, vittnar bättre än alla berömmande
uttalanden om de framstående egenskaper, hvilka gjort hans teckning af
frihetstidens politiska lif till ett bland den svenska historiografiens yppersta alster.
Och det är tillika glädjande för alla vår häfdatecknings vänner, att den nu
åldrade författaren kan ägna full kraft åt den nya editionen och skänka oss
den i en i öfverensstämmelse med senaste årens forskningar reviderad form.

Omarbetningen, som vid den för ungefär två år sedan utgifna i:sta delen
var synnerligen omfattande och nästan gaf ett alldeles nytt arbete, har ej i
samma utsträckning behöfts vid den 2:dra delen, och detsamma torde komma
att gälla äfven för de följande partierna. Det är därför lifligt att hoppas, att
förf. själf skall medhinna att lägga sista hand vid verket.

C H. H.

*



C. V. L. Charlier: Kan religion finnas utan gudomlig uppenbarelse? Föredrag i
föreningen "Studenter och Arbetare" d. 6 april 1895. — Upsala 1895.

För att lösa den fråga, som utgör titeln på ofvannämnda föredrag, är det
ju påtagligt att man måste först och främst klargöra för sig, hvad man har att
förstå med det mångtydda ordet religion.

Åt en undersökning däraf ägnar också förf. större delen af sitt föredrag.
Han söker därvid bevisa riktigheten af en så lydande definition därå:
Religionen är sammanfattningen af vår tro om det, som ligger utom området för
vårt närvarande vetande, för så vidt denna tro är bestämmande f ör vårt
praktiska lif.

Utan att inlåta oss på en granskning af de stöd, han i gifna historiska
förhållanden söker för denna sin åsikt, torde vi våga påstå, att den definition,
han ur dem vill härleda, ej är tillfredsställande. Den träffar ej religionens väsen;
den är både för trång och för vid.

Den är för trång, ty genom att en trossats förvandlas till vetande
behöfver den ej förlora sin religiösa karakter. Om man lyckades vetenskapligt
bevisa Guds existens, ej vore därmed ett uns af gudsmedvetandets religiösa
innebörd förlorad eller tron på Gud hos den i fråga varande tänkaren
omöj-liggjord. Man kan väl skrifva under Huxleys bekanta sats, att »vetenskapen
begår själfmord, när den blir en tro»; men man fàr ej med författaren vända
om den satsen och hålla före, att religionen begår själfmord, i samma mån som
den utvecklar sig till vetande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free