Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 1 arbetareförsäkringsfrågan.
Lagförslaget utesluter vidare ur försäkringstvånget:
De, som för sin anställning icke åtnjuta annan ersättning än fri
bostad eller fritt underhåll eller bådadera dessa förmåner;
De i statens eller kommunens tjänst anställde tjänstemän och
bc-tjänte; samt slutligen äfven
Sjöfolk, så väl besättning som befälhafvare (se § 4 lagförslaget).
Om, såsom i många fall är att befara, de, som för sin anställning
icke åtnjuta annan ersättning än fri bostad eller fritt underhåll eller båda
dessa förmåner, vid inträffande invaliditet bli af med denna sin
anställning, så kunna vi icke finna något skäl, hvarför icke denna folkgrupp skulle
vara i behof af försäkring lika väl som de flesta befolkningsgrupper,
hvilka enligt lagförslaget däraf skulle komma i åtnjutande. I motsatt fall
skulle vid inträffande invaliditet de flesta inom denna folkgrupp falla
fattigvården till last, något som man ju med försäkringen vill i möjligaste
mån undvika.
Till statens ämbetsmän och betjänte måste väl äfven räknas arméens
och flottans trupp-personal. Vi medgifva visserligen, att behofvet af
försäkring för den indelta truppen icke är så stort som inom många andra
befolkningsgrupper, emedan personer, tillhörande denna trupp, merändels
tjäna till dess de erhålla pension, hvilken visserligen är ringa, men
hvartill kommer ett litet samladt kapital af under tjänstetiden insatta
sparbanksmedel. Också är det icke synnerligen många afskedade indelta
soldater, som betunga fattigvården. Helt annorlunda ställer sig förhållandet
med den värfvade truppen, och ju mer denna trupp ökas till antalet, på
samma gång dess tjänstetid förkortas, ju angelägnare är det att äfven
denna folkgrupp kommer i åtnjutande af försäkringsförmånen. Många
— kanske det största antalet — afskedade f. d. värfvade soldater öfvergå
efter uttjänad kapitulationstid till den s. k. lösa arbetarebefolkningen och
betunga efter hand i relativt stor mängd fattigvården.
Någon annan orsak att icke medtaga sjöfolk i försäkringen än
svårigheten för uppbörden af de stadgade försäkringsafgifterna, kunna vi
icke finna.
I allmänhet torde uteslutningen ur försäkringstvånget af de många
här ofvan anförda befolkningsgrupperna hufvudsakligen bero på
omöjligheten att utfå den del af afgifterna för deras försäkring, hvilken enligt
lagförslaget skulle drabba arbetsgifvarne; och antydning härom lämnas
äfven i motiverna till förslaget (se K. M:ts n. pr. sid. 36). Vi återkomma
härtill vid granskningen af grundsatsen för afgifternas erläggande.
Emellertid må vi här, sä godt först som sist, uttala vår åsikt, att, då en
obligatorisk försäkring, inskränkt till vissa befolkningsgrupper med
uteslutande af andra, nödvändigt måste leda till den påtagligaste orättvisa,
på samma gång den i högst väsentlig grad förfelar de med
försäkringen afsedda ändamål, grundsatsen obligatorisk försäkring följdriktigt
måste leda till grundsatsen allmän obligatorisk försäkring. Antager man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
