- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
455

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I ARBETAREFÖRSÄKRINGSFRÅGAN.

45 I

den förra grundsatsen såsom rättvis och ändamålsenlig, så låter den sig
icke genomföra, utan antagandet äfven af den andra.

Då vi sålunda, till följd af vår uppfattning utaf den
obligatoriska försäkringens nödvändiga konsekvens, kommit in på frågan om
allmän obligatorisk försäkring, torde vi här böra till granskning upptaga
hvad härom i Kongl. M:ts n. pr. sid. 28 ur kommitterades betänkande
yttras.

Kommitterade säga:

»Äfven om ej några principiella skäl emot en allmän obligatorisk
försäkring förefunnos*, skulle redan kostnaden för densamma verka
tillräckligt afskräckande. Inskränker man sig till de grupper af
befolkningen, som kommittéens förslag afser, uppgår hela antalet af dem, som en
gång komma att af försäkringen omfattas, med inskränkande af dem,
hvilka kommit i åtnjutande af pension, till omkring en million personer.
Då nu hela befolkningen i riket öfver 18 års ålder utgör omkring tre
millioner, skulle en allmän försäkring kräfva tre gånger så stora kostnader,
som den, hvilken af kommittéen föreslagits.»

Slutsatsen torde vara något för hastigt dragen och kostnaden så i
ena som i andra fallet i väsentlig grad bero på huru man tillgodogör sig
de afgifter, som för försäkringen erläggas.

Inskränkningen af försäkringen till endast vissa folkgrupper med
uteslutande af andra äfvensom själfva anordningen af försäkringsafgifterna,
omöjliggör att för försäkringen tillgodogöra sig den högst betydliga
ränte-och arfsvinst, som skulle uppstå genom erläggandet af den del utaf
försäkringsafgifterna, som icke af de försäkrade själfva bekostas, redan vid
den försäkrades födelse, enär man tydligtvis icke kan veta, huruvida den
nyfödde vid uppnådd arbetsför ålder icke kommer att tillhöra en
befolkningsgrupp, som står utanför försäkringen. Vid allmän obligatorisk
försäkring kunde man däremot tillgodogöra sig denna förmån. Det
sannolika förhållandet i afseende på den relativa kostnaden för inskränkt och
allmän obligatorisk försäkring är, att i senare fallet försäkringsfonden
blefve betydligt större än i det förra, men däremot de försäkrades afgifter
icke obetydligt lägre.

I motiverna till lagförslaget (se K. M:ts n. pr. sidd. 49—53)
framhålles, synes det oss, på ett segerrikt sätt huru föga välgrundad den
farhåga är, som af mången hyses för fondbildning i större omfång, och en
jämförelse göres emellan de på de senaste 20 åren ökade besparingarne
af endast i bankerna insatta medel, uppgående till omkring 475 millioner
kronor, och den föreslagna försäkringsfonden, hvilken, småningom bildad,
först efter 80 år skulle uppnå sitt maximibelopp. Utan att närmare ingå
på denna finansiella fråga, torde en undersökning af yttersta grunden för
den ofvannämnda farhågan här vara på sin plats. Vi kunna då icke finna
annat, än att denna farhåga ytterst måste hvila på ett misskännande af
nationens förmåga af kulturutveckling i stort. Man misstänker, att kultur-

* Hvilka dessa principiella skäl äro, anföres däremot icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free