- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
456

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45^

I ARBETAREFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 45 I

utvecklingen icke skulle kunna hålla jämna steg med förmågan att skapa
nya penningekapital, hvilken förmåga ju dock endast är en af de många
betingelserna för kulturell utveckling. Man misstänker, att nationens
kulturutveckling skulle vara så senfärdig, att den icke hunne tillgodogöra
sig de besparingar, som man kunde vara i stånd att göra. Konsekvensen
af en dylik misstanke skulle tydligen vara den, att man borde säga: »för
all del i världen gören inga besparingar, ty gören I besparingar, så bilden
I nya kapital och dessa trycka ned räntefoten och skaffa oss på halsen
en massa penningar, som icke finna användning*.

I sanning en i högsta måtto pessimistisk tankegång.

Tvekar man emellertid att anordna en anstalt af så stort omfång,
som en allmän obligatorisk försäkring erfordrar, så återstår enligt värt
förmenande intet annat än den frivilliga försäkringen, med dess — vi
medgifva det gärna — högst inskränkta förmåga, att för de angifna
ändamålen vinna önskvärdt resultat Frivillig försäkring förutsätter, för så vidt
den företrädesvis afser försäkring af de minst bemedlade folkklasserna, så
låga afgifter af de försäkrade, att, om pensionerna skola motsvara de
nödvändigaste existensmedlen för de pensionerade, den anstalt, som skall
hafva försäkringen om händer, måste understödjas med allmänna medel
till mycket betydliga belopp. Sättas nämligen afgifterna närmelsevis så
höga, som pensionerna kräfva, blir det endast ett försvinnande fåtal, som
begagna sig utaf anstalten. Om emellertid staten anordnar och
understödjer en anstalt för frivillig försäkring, så synes det oss, att den ock
må äga rätt att efter vissa grunder afslå anmälanden om inträde i
densamma, därmed i möjligaste mån förhindrande att anstalten skulle komma
dem till godo, som däraf äro i mindre behof. Sådan inskränkning i
försäkringsrätten föreslår ju lagförslaget i viss grad redan för den frivilliga
försäkring, hvilken endast skulle utgöra ett appendix till den obligatoriska.

3. Statens bidrag till kostnaden för försäkringen.

Staten skulle enligt lagförslaget årligen och för all framtid bidraga
till pensionsafgifterna för de manliga försäkrade med så mycket, som
svarar mot kostnaden af hustruns särskilda pensionsrätt (se § 3) och för
barnens uppfostringshjälp (se § 19) samt därutöfver med hvad som erfordras
för att bereda de försäkrade förmånen att behålla redan förvärfvade
anspråk på pension, äfven om försäkringen af brytes (se § 53).

Statens andel i försäkringskostnaden är afsedd att gäldas genom
årlig inbetalning af statsmedel till försäkringsfonden af ett lika stort
belopp, som sammanlagda beloppet af arbetsgifvarnes andelar i de
pensions-afgifter, hvilka för året erlagts för försäkrade i första och andra
pensionsklassen (se § 53).

I betraktande af den anordning af försäkringen, som af lagförslaget
åsyftas, hvilken anordning vi dock icke gilla, anse vi icke någon skälig
anmärkning kunna framställas, hvarken emot de föreslagna statsbidragens
användande eller beräkningssättet för deras gäldande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free