Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWITEZ-ALFVEN.
svällde och smekte. Häftiga branden
slukade fruktan och smärtan,
likasom när en tryckning med handen
tänder förälskade hjärtan.
Flickan i lunden var nu förgäten;
eden, han svurit, förglömdes.
Blindt mot fördärfvet rusade fjäten;
frestelsens bägare tömdes.
Spanande ängsligt ofvan och nedan,
lät han af vattnet sig skölja.
Långt ifrån stranden syntes han redan
ute på lekande bölja.
Snöhvita händer plötsligt han kände,
såg ett par ögon, som logo;
purprade läppar tinningen brände
och ned till dans honom drogo.
Plötsligt en vindfläkt bröt den förtrollning,
hvari hans blick varit bunden:
nu såg han tydligt uppsyn och hållning —
det var ju flickan från lunden!
»Hvar är ditt löfte? hvar äro orden?
Ve dig, ty eden är bruten!
Ve dig allt re’n här nere på jorden!
Evigt din själ blir förskjuten.
»Silfrande böljor skola ej mera
gunga dig, smeka och löga.
Jorden dig sluka skall i sin lera;
sanden skall släcka ditt öga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
