- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
561

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT NYROMANTISKT SKALDEIDEAL. ___56 I

eget exemplar af folkboken, — en upplaga från 1812, som för Öfrigt ej nämnes
i Bäckströms förteckning uti »Svenska folkböcker» — med anmärkningar och
afdelade scener. I Poetisk kalender för 1814, som utkom 1813, trycktes
»några scener ur Fågel Blå», hufvudsakligen ur dess andra* akt.

Den 23-årige skalden hade redan börjat framlägga sin nya lyrik — än,
som »Fosforosprologen»» ett dimhöljdt haf i morgongryningen, svallande af idéell
entusiasm, upplyst af geniala blixtar, en poesi stegrad till sublimitet och
obegriplighet; än, som »Blommorna», ett oskyldigt färgspel af grönt, rosa och
azur, ett potpourri af arabesklinjer, vårdoft, elegi och mystik.

Fågel Blå skulle nil blifva riktningens första mer monumentala verk.
Men Atterbom var och förblef främst lyriker, och stilen i detta
kvasidrama-tiska fragment gör det ofta till ett stycke af alldeles samma väf som Blommorna.

Dess framgång blef stor. »Vackrare saker», skref Geijer, »än din Fågel
Blå innehåller, äro ej sagda af någon skald på något språk». Han uppmanar
Atterbom både nu och sedan att fullända den, och samma önskan framkom
på olika tider i pressen.

Under sin vistelse i Rom 1818 utarbetade Atterbom den fullständiga
plan för sagospelet, som naturligen ej var ämnad för allmänheten men nu finnes
i den utgifna Fågel Blå. Detta prosautkast innehåller, som vi skola se, de
mest intressanta saker. Händelsen, som i kalenderfragmentet icke är lokaliserad
till någon viss tid eller trakt utan tilldrager sig i äfventyrets fria, romantiska
land, har 1818 förlagts till Cypern under noo-talet; också andra ändringar
förekomma. Till Florinnas fader göres den historiske Guido af Lusignan,
konung af Jerusalem och sedan af Cypern; hans gemål, grefvinnan Sibylla af
Montferrat, blifver sagans elaka styfmoder. Skalden begagnar det historiska,
men fritt; man har både en förteckning på arbeten, som han tänkte studera,
och på fakta, som han ämnade bruka. Den förra är uppsatt af någon dansk
vän (Peder Hjort, Atterboms reskamrat i Italien?), den senare ur minnet af
honom själf.

Från och med denna fas, då skalden först beträder historiens fasta mark,
vinnlägger han sig, inom det romantiska sagospelets gräns, om lokalfärgen, och
härvid kommer honom hans italienska resa till pass. Men romantikern från
i8oo-t^ilets början skiner öfverallt igenom, och bjärtast i utkastet, så att Fågel
Blås värde som kulturbild från medeltiden hade säkert blifvit ringa eller intet.

Icke heller planen från 1818 hade författaren vidhållit, om verket blifvit
fulländadt. Detta framgår af de tillagda scenerna från 1838, då första
äfventyret nästan färdigskrefs — och det midt under den nedslagenhet, hvari
Atterbom försattes genom »aftonbladismens» plumpa kritik af hans dikter och

Svensk Tidskrift, iSpj. p. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free