Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND. 614
han visserligen betonade den kristna broderskärleken såsom den enda
möjliga moraliska botten, hvarpå det nya arbetet kunde finna fotfäste.
Stöcker framhåller uttryckligen, att Nya Testamentet icke innehåller
någon social lagstiftning för vår tid, utan endast de sedligt-religiösa
principerna för så väl den enskildes som samhällets lif. Enligt hans åsikt har
därför heller icke kyrkan att taga parti i de politiska striderna; men detta
hindrar icke, att den enskilde prästen har samma rättighet och
skyldighet, som andra medborgare att göra det, blott han ej glömmer, att
klasshatet aldrig kan vara jordmånen för ett kristligt utsäde. — Ty värr hafva
Stöcker och hans anhängare ej alltid konsekvent tillämpat dessa sunda
principer utan mången gång ock svept sina social-politiska sträfvanden i
en förment biblisk rättrogenhets mantel; och försåvidt som de liksom
Stöcker själf varit präster har deras personliga partiställning ofta ställt
dem såsom kyrkans tjänare i en falsk position, i det de kommit att
bekämpa sträfvanden, som från religiös synpunkt haft lika stort berättigande
som deras egna syften.
Framför Todts program har Stöckers och Wagners vidare dess
afgjordt demokratiska prägel; det är ett verkligt arbetareprogram och för
äfven inför de högre klasserna afgjordt det fjärde ståndets talan. Och
gör det icke genom utopier såsom socialdemokraterna, utan genom nyktra,
praktiska reformförslag. Man observere i detta hänseende särskildt den
moderation, hvarmed programmet talar ej om att upphäfva
klasskillnaderna, utan endast om att »minska klyftan» mellan klasserna; och
likaledes ej om att upphäfva privategendomen, utan endast om att så långt det
visar sig praktiskt lämpligt öka statens kollektivegendom. Väl var det
därför ej utan skäl, som Stöcker kunde påstå: »skenbart bjuder
socialdemokratien mera än vi, men i verkligheten bjuda vi vida mera, ty vi
bjuda eder sådant, som kan ernås*.
I Maj kommo de första svåra dagarna för det nya partiet. Hödel
lossade den ii Maj sitt olyckliga skott mot den gamle kejsaren. Och
det kristligt-sociala partiets motståndare försummade icke att låta skuggan
af detta brott falla öfver detta arbetareparti. Det var nämligen faktiskt,
att Hödel under de sista dagarna före attentatet blifvit medlem af det
kristligt-sociala partiet och delvis förtjänade sitt uppehälle genom att sälja
dess flygskrifter. Men helt visst var det endast denna sistnämnda
ekonomiska sida af saken, som förband honom med partiet; han var samtidigt
fortfarande medlem af socialdemokratiska föreningar och hade ock funnit
tid att fabricera artiklar för det liberala Leipziger Tageblatt.
Så kom Nobilings attentat. Kronprinsen öfvertog regeringen,
riksdagen upplöstes och ett lagförslag utarbetades för undertryckande af
socialdemokratien. Nu kastade sig äfven det nya partiet in i valrörelsen,
visserligen utan annan framgång än ett väsentligt försvagande af
socialdemokraternas resultat. Men valstriderna ledde till splittring och affall
inom partiet. Så sammanträdde riksdagen och antog socialistlagen. Den
21 Oktober proklamerades den och tillämpades redan samma dag med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
