Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND. 613
skur af förebråelser för politiskt vingleri, för tvetungadt hyckleri och
opålitlighet af alla arter.
III.
En i vissa afseenden motsatt utvecklingsgång till den Stöckerska
rörelsen ha de evangeliska arbetareföreningarne haft, hvilka
ursprungligen uppstodo i Rhenländerna och Westfalen, men sedan utbredt sig
öfver hela det tyska riket och för närvarande tyckas innebära de största
möjligheterna för den kristliga socialismens framtid. Uppslaget till dessa
föreningar har icke tagits af män ur de högre klasserna, utan spontant
ha de uppstått ur arbetarnes egna led. Härmed sammanhänger, att de
ej ursprungligen bildats i ett afgjordt, klart fattadt socialt syfte, som de
sedan fullföljt, utan först så småningom växt ut öfver mera privata
kamratförbindelser till en socialpolitisk organisation.
Det var våren 1882, som den första grunden i anspråkslösaste form
lades till denna nu så omfattande rörelse. En enkel, men intelligent
gruf-arbetare i Gelsenkirchen, Ludwig Fischer hade med oro iakttagit, huru
från de katolska arbetareföreningarne en romersk propaganda allt mer
bredde ut sig bland hans hemtrakts arbetare. För att sätta en damm
häremot var han betänkt pä att bilda en evangelisk arbetareförening.
Förgäfves sökte han intressera församlingens lutherske präst för sin plan;
däremot fann han i skolläraren Bischof en meningsfrände. Tillsamman
med denne utarbetade han ett stadgeförslag, och den 29 Maj framlades
detta på ett offentligt möte. Den första »evangeliska arbetareföreningen»
stiftades därvid af 57 bergsmän och andra arbetare. Småningom följdes
exemplet rundtom i Rhenländerna och Westfalen. Så hade 1885
föreningarnes antal stigit till 25 med 11,700 medlemmar och 1887 funnos 44
föreningar af detta slag med ej mindre än 17,000 medlemmar.
Samtliga hade gemensamma stadgar i följande enkla af Fischer och
hans kamrater utarbetade form:
Den evangeliska arbetareföreningen står på den evangeliska
bekännelsens grund och har följande ändamål:
a) att bland trosförvanter väcka och befordra det evangeliska
medvetandet;
b) att eftersträfva sina medlemmars sedliga lyftning och allmänna bildning;
c) att värna och vårda ett fredligt förhållande mellan arbetsgifvare och
arbetstagare;
d) att vid sjukdom och dödsfall lämna sina medlemmar understöd;
e) att bevara troheten mot kejsaren och fosterlandet.
För detta syfte hade föreningarne möten en eller par gånger i
månaden, hvarvid föredrag höllos, merändels af religiöst eller fosterländskt
innehåll. Föredragshållarne voro vanligen präster eller andra personer
ur de högre samhällsklasserna, som intresserats för föreningarnes
klass-försonande sträfvande. Dessa skänkte dem äfven ofta ekonomiskt under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>