- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
502

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Rec. af v. Schéele, Folkuppfostran och Yrkesskolor. Af Elias Grip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

princip, som bör beaktas vid genomförande af den nya skoltypen, är att
medgifva lärjungarne en viss grad af själfstyrelse, något som på flera
håll visat sig vara ett förträffligt uppfostringsmedel. En stor fördel
framför många andra skolor erhålla yrkesskolorna däri, att intet
examensväsende där bör kunna förrycka undervisning och studiesätt.
Visserligen böra äfven dessa skolor lämna sina afgående lärjungar
betyg öfver den skicklighet, som de under skolåren förvärfvat, men
härför kräfvas inga examina, utan vitsorden böra gifvas af lärarne
på grund af hela den kännedom om lärjungen, hvilken läraren
förvärfvat så småningom under skoltidens lopp.

Yrkesskolorna böra emellertid icke blott meddela insikter i vissa
yrken. Utrymme bör äfven lämnas åt den allmänna
samhällsbildningen. Lämnas denna å sido, så förlora yrkesskolorna sin stora
betydelse af att vara anstalter för folkuppfostran. Så vidt möjligt böra
skolorna specialiseras, så att hvarje själfständigt yrke också får sin
egen skola. Såsom en af de första yrkesskolorna i Stockholm
föreslår förf. en skola för möbelsnickare med tre-årig lärotid. Arbetet i
skolan förlägges till en dag i veckan med nio timmars arbetstid. Här
tycker jag mig höra många invändningar. Nio timmars skolarbete, det
är väl alldeles för mycket! För min del ger jag förf. fullkomligt
rätt. Yrkesskolans elever äro icke ansträngda med studiearbete under
arbetsveckans öfriga dagar och torde därför utan svårighet stå ut
med nio timmar, hvilket ej är mer än en gymnasist får ägna åt
skolarbete och hemuppgifter.

Hufvudämnet i yrkesskolan bör vara arbetsöfningar med
materialie- och verktygslära. Åt detta ämne anslås största antalet lärotimmar,
och de andra ämnena intaga i förhållande till detta i viss mån en
tjänande ställning. De öfriga ämnena blifva enligt förf:s förslag
följande: teckning med stillära, läsning och skrifning, räkning med
bokföring, samhällslära, gymnastik och hälsolära. Religionsundervisningen
göres frivillig och meddelas om söndagarna i form af föreläsningar
och därtill anknutna samtal. Med afseende på det sistnämnda ämnet
tror jag, att denna anordning vore synnerligen lycklig, och kan man
få dugande lärare, bör ett studium exempelvis af typiska religiösa
personligheter kunna bli af stor betydelse för de ungas utveckling.

Jag tror knappast, att meningarna äro delade angående behöfligheten
af yrkesskolor. Hvad anordningen och kurserna beträffar, så har
prof. v. Schéele ingalunda afsett att gifva någon normalplan. I sin
tankeväckande och intressanta skrift har han uppdragit grundlinjer
för yrkesskolornas verksamhet och arbetssätt. Vi önska och hoppas,
att de bärande idéer, för hvilka här ofvan i korthet redogjorts, snart
skola omsättas i lefvande verklighet ej blott i hufvudstaden utan
rundt om i Sveriges bygder till gagn och välsignelse för svensk
ungdom.

Elias Grip.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free