Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Organiserad demokrati. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanske främst Ostrogorski’s »La démocratie et l’organisation
des parties politiques» (om engelska och amerikanska
förhållanden), som i år utkommit i en moderniserad och förkortad
upplaga och som borde läsas af hvar och en för dessa
frågor intresserad. I Tyskland slutligen har naturligtvis
publicerats ett otal afhandlingar, som i större eller mindre grad
beröra ifrågavarande område. Den psykologiska sidan af
saken, närmast mass-suggestionens roll i politiken, har likaledes
varit föremål för ingående undersökningar, af hvilka den
mest bekanta och lättast tillgängliga väl är Gustave Le Bon’s
»La psychologie des foules»; på skandinaviskt språk föreligger
sedan förra året dansken Arthur Christensens arbete, »Politik
og Massemoral».
Det resultat, till hvilket alla dessa iakttagare med olika
lifsåskådningar och olika partibekännelser kommit, kan i korthet
uttryckas så, att principiellt sedt den liberala individualismen
lidit bankrutt, när den kommit i beröring med verkligheten,
lika mycket på det politiska som på det ekonomiska
området. På samma sätt som de lefvande ekonomiska krafterna
brutit sönder det liberala ekonomiska teorisystemet, på samma
sätt ha de politiska krafterna i samhället grusat de
individualistiskt demokratiska idealen. Den politiska jämlikheten för
alla medborgare har visat sig vara en omöjlighet, massans
absoluta herravälde en chimär, vid än aldrig så demokratiska
styrelseformer. Liksom de ekonomiska organisationerna
naturnödvändigt småningom framväxa ur den fria konkurrensen, så
uppstå med en naturlags styrka de politiska organisationerna
inom det demokratiska samhället. Och där organisationer
uppstå, där öfvergår makten till dessa eller snarare till dem,
som förstå och vilja drifva det organisatoriska maskineriet.
Ju mera »demokratisk» styrelseformen är, desto mindre
makt får nämligen i själfva verket »folket». Det är tydligen
omöjligt för detta att t. ex. genom val utse alla tjänstemän i
ett samhälle; omöjligt redan därför att en vanlig medborgare
icke utan att försumma sina dagliga göromål kan personligen
delta i denna oändlighet af val, som förefinnas t. ex. i Amerika,
och ännu mindre har tid att så sätta sig in i föreliggande
frågor, att han icke måste öfverlämna det afgörande
omdömet och därmed bestämmanderätten åt någon annan. Och
denne andre blir den, i hvars intresse det af en eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
