Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Organiserad demokrati. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsak ligger att offra tid och krafter på demokratiens
organisering. Det verkliga valet kommer alltid att ligga i
händerna på några få — på en oligarki för att tala med Michels —
hur många som än till synes deltaga i detsamma.
Med allt detta är gifvetvis icke förnekadt det stora inflytande
de demokratiska idéerna haft på det praktiska politiska lifvet,
lika litet som man genom att påpeka motsättningen mellan teori
och verklighet förnekar den liberala nationalekonomiens
betydelse för den faktiska gestaltningen af de ekonomiska
förhållandena. Men den ideala demokrati, som hägrade för åttitalets
radikaler, den har ingenstädes kunnat utföras i verkligheten.
Denna motsättning och dess orsaker ha som sagdt redan
behandlats i arbeten med långt större apparat än en
tidskriftsartikel kan erbjuda. Meningen har här endast varit
att konstatera å ena sidan att hela det moderna
samhällslifvet i större eller mindre grad är genomsyradt af
demokratiska idéer och former, å den andra att dessa idéer
tillämpade i sin renhet äro outförbara i verkligheten och
måste medföra en ny organisering af de politiska krafterna
i samhället — oftast i direkt strid med det ideella
underlaget. Det uppstår härvid en hel del betänkliga fenomen, som
förtjäna särskild uppmärksamhet i synnerhet därför, att de
icke synas vara oundvikliga, utan kunna och böra
motarbetas. Just nu synes det vara hög tid att uppmärksamma
dessa förhållanden i vårt land, där den demokratiska
flodvågen redan börjat afsätta sitt slam, som visst icke uteslutade
är af det fruktbara slaget.
För att kunna belysa dessa verkningar af demokratiens
organisation är det emellertid nödvändigt att något mera i detalj
skärskåda, huru en sådan organisation i verkligheten ter sig.
Jag följer därvid hufvudsakligen Ostrogorski’s skildring,
något kompletterad med bl. a. egna iakttagelser på ort och ställe.
Partiernas organisation i olika länder är i själfva verket
ganska lika i sina hufvuddrag. Dess bas är den lägsta
administrativa enheten, motsvarande församlingen eller roten
hos oss. Inom hvarje sådan enhet samlas partiets anhängare
till en lokal förening. Det är emellertid endast en ringa
minoritet af dem som följa partiet, hvilka tillhöra föreningen,
och af föreningsmedlemmarna blott ett fåtal som besöka
sammanträdena. De inom föreningen permanent verksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
