- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
79

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 79

i Sverige. De kyrkliga förhållandena i Nordamerika hindra i
hög grad jämförelser. Fackföreningsrörelsen i Förenta staterna
befinner sig ett godt stycke bakefter Sveriges, när man ställer
antalet organiserade arbetare gentemot hela antalet lönarbetare
inom vederbörande näringsområden. Hos »yankees», världens
mest individualistiska nation, har kooperationen, trots alla
storslagna ansatser, ingalunda nått den utveckling som i Västeuropa.
Och arbetarkooperationeii står äfven långt efter Sveriges.

I allmänhet taladt, äro dessa rörelser af utländskt ursprung —
antingen direkt importerade eller här framvuxna och utvecklade
under främmande påverkningar. Men de ge och ha alltid gett
ett starkt intryck af nationell enhetlighet. Ta vi en öfverblick
öfver namnen på deras ledare af högre eller lägre rang, så
möta vi endast undantagsvis utländska namn, och dem vi möta
tillhöra i regel släkter, som för århundraden tillbaka blefvo
acklimatiserade i Sveriges nationella lif. Några få andra
främmande namn, särskildt med anglosachsisk dräkt, ha hos
vederbörande bärare endast ersatt äktsvenska sådana. — I viss grad
ägnad att väcka förvåning är frånvaron af judiska element i
nykterhets- och arbetarrörelserna. Under goodtemplarismens
barndomstid förekom ett och annat judiskt namn bland
ordensbröderna i de norrländska trakterna, men de saknas visst nu.

Ungefär i lika hög grad ge de här omhandlade rörelserna
intryck af social enhetlighet. De äro, efter svenska förhållanden
sedt, småfolkets rörelser- Det öfverväldigande flertalet af deras
medlemmar tillhörde, då de grepos af dem, dels de egentliga
lönearbetarna inom jordbruk, industri etc., dels torparnas, de
smärre arrendatorernas, småböndernas och de smärre
handt-verkarnas grupper. De frireligiösa, som haft antingen en rent
lutersk eller en mer interkonfessionell karaktär, ha ju under
årtiondenas lopp omfattat ett mycket stort antal personer af
adlig börd eller ur ofrälse patriciersläkter — militärer,
ämbetsmän, godsägare och medlemmar af sådanas familjer. Men
inom de egentliga frikyrkoförsamlingarna, speciellt dylika af
reformert ursprung, ha de varit och äro fortfarande tunnsådda
nog. De gamla, med P. Wieselgren förbundna
nykterhetssträf-vandena inneslöte många namn ur de högre stånden. Men våra
dagars stora absolutistiska organisationer med eller utan
ordensform ha ju haft blott ett relativt — för att ej säga absolut — fåtal
representanter för de öfverklasser, som hvila på bördens, besitt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free