Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 E. H. THÖRNBERG
Om denna kalvinistiska protestantism skrifver en engelsk
frikyrkoman: Den hejdade konsumtionen och utvecklade
produktionen. Dess etik utgjorde en storstilad och helgad utilitarism,
såsom denna framställdes i en helt annan form, men med samma
anda af John Stuart Mill — ty Mill var en typisk puritan, men
med en agnostisk ståndpunkt.
Denna tradition af idoghet, sparande och kapitalhopning ha
de reformert påverkade frikyrkorörelserna — och likaledes de
lutherskt pietistiska strömningarna — i ganska stor utsträckning
uppburit äfven här i Sverige, hvarest dessa rörelser vuxo
parallellt med näringslifvets utveckling från verktyget och
handt-verket till maskinen och fabriken. Det kan nog ej sägas, att
de utöfvat något afgörande inflytande på det svenska
näringslifvets gestaltningar. Men de ha helt visst ej varit någon
quan-tité négligeable, såsom de i synnerhet grepo omkring sig strax
före och under det industriella genombrottet i samband med
1870-talets högkonjunkturer.
Huru skiftande intryck vi, utomstående, än ha af det folk, som
under årtiondenas lopp samlats i våra kapell och missionshus,
ett intryck är dock gemensamt: det är dess ekonomiska och
sociala uppåtsträfvande. En stark fläkt af den amerikanska
kommersialismen slår emot oss i dess publikationer, inte minst
i söndagsskolebladen med artiklar, ofta öfversatta från
»yankee»-författare. I predikningarna inflikas bilder och anekdoter från
affärslifvet. Och framgångar i affärer, uppåtstigandet från en
torftig ställning till en position med goda inkomster och en
beaktansvärd förmögenhet framställas understundom som bevis på
den högstes välbehag med vederbörande- Förtroendeposterna i
församlingarna och de främsta sittplatserna i kapellen synas ofta
intagas just af affärsmän — handlande, stundom grosshandlare,
men kanske framförallt byggmästare och handtverksfabrikörer,
som äfven ägna sig åt mera kommersiell verksamhet. Det är
fallet i Stockholm såväl som ute i landsortsstäderna.
Mycket ofta äro sådana män som dessa utgångna ur arbetar-,
torpar- och småbondehem. Icke sällan ha de kommit in från
landsbygden till städerna, hvarest de förenat sig med en
församling af den omtalade typen och så stigit upp till sin
nuvarande ställning inom den lägre eller högre bourgeosien. —
Anmärkningsvärdt är emellertid, att man mer undantagsvis
träffar ledare för stora industriföretag eller bankföretag bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
