Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 83
frikyrkornas medlemmar. — Från den ekonomiska och sociala
position, de nu intaga, flytta deras barn alltemellanåt upp till
officers- och ämbetsmannastånden, inträda på liberala
yrkesområden eller bli affärsmän. Ibland torde det åter hända, att
barnen, enkannerligen sönerna, genom vanskötsel sänka sig långt
under fädernas nivå.
De ifrågavarande samfundens predikantkårer ha utan tvifvel
företett mycket brokiga samlingar. Men brokigheten gäller
mindre det sociala ursprunget, ty det har i regeln varit
underklassen eller den lägsta medelklassen; den gäller i stället den
intellektuella ståndpunkten, karaktären och begåfningen. Numera
torde de rätt allmänt genomgå predikantskolor eller seminarier,
hvarefter de med sina allmänna lefnadsvanor glida och ibland
gifta sig in i medelklassen. De äldre predikanternas eller
pastorernas söner ha ej i större utsträckning upptagit sina
fäders kall — detta i motsats till hvad fallet är i England,
hvarest ofta far och son, generation efter generation, varit
non-konformistiska präster. Däremot är det ganska vanligt, att de
aflägga examina vid universitet och högskolor, bli statstjänstemän
eller ägna sig åt bank-, industri eller annan affärsverksamhet för
att om möjligt nå upp till en ställning,socialt och ekonomiskt
öfverlägsen fädernas. Ett stort antal pastorer och predikanter ha under
årens lopp emigrerat till Amerika, hvarest de antingen bibehållit
sitt kall eller öfvergått till andra lefnadsbanor. Det är också
ett ej ringa antal predikanter, som i Sverige upptaga andra
sysselsättningar, såsom handlande, bokförläggare,
lifförsäkrings-män, tidningsmän o. s. v. Till samma yrkesområden öfvergå
likaledes en del manliga »officerare», som lämnat sin ställning
inom frälsningsarmen och, ej heller de, vilja gå tillbaka till
kroppsarbetarklassen.
Enär den frikyrkliga folkrörelsen är äldst af de här omskrifna
tre stora grupperna, kan dess hittills utöfvade inflytande på
ståndscirkulationen bättre öfverblickas än de två andra
gruppernas. Det förefaller numera, som skulle dessa samfund,
åtminstone i städerna, i hög grad befolkas af särskildt den lägre
bourgeoisien samt tjänarinnor, sömmerskor etc. Och de komma
helt säkert fortfarande att ha betydelse för stora skarors
ekonomiska och sociala uppåtstigande ur dessa samhällskategorier.
Lönearbetarna synas ej i någon afsevärd mängd dragas hit in. Och
de, som komma, ha ofta nog andra sociala synpunkter och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
