Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 E. H. THÖRNBERG
vanorna allt mer med medelklassens. Ej minst iögonenfallande är
publicitetens rekrytering från nykterhetsorganisationerna,
enkannerligen ordnarna. Symptomatisk för detta var en rubrik, som
redan för mer än tio år sedan någon gång förekom i »Reformatorn»:
»Goodtemplarorden eröfrar tidningspressen.» En talrik
förteckning skulle kunna framläggas på nu arbetande svenska
publicister, som från kroppsarbetarens, handelsbiträdets,
underofficerens plats öfvergått till journalistiken, och hvilka vid
öfvergången samt äfven fortfarande tillhöra någon af
nykterhetsordnarna. I allmänhet har denna öfvergång skett via
agitations- eller talarverksamhet. Nu kan man visserligen säga,
att många medarbetare, särskildt i landsortstidningar, intaga
en ekonomisk ställning, som hvarken i fråga om inkomstens
storlek eller dess säkerhet väsentligen höjer dem öfver de
kvalificerade industriarbetarna. De äro ofta nog till och med
mera beroende än de senare. Förflyttningen hör sålunda mera
hemma på sysselsättningens än på klassens område. Men allt
emellanåt fortsätter flyttningsrörelsen och antar en allmänt
social karaktär. Och under alla förhållanden innebär förändringen i
sysselsättning, subjektivt sedt, en social lyftning för vederbörande.
Med den sålunda fattade lyftningen följa ändrade lefnadsvanor
och lefnadssyn med stegrade lefnadsanspråk. Från
tidningsredaktionerna, men äfven från andra verksamhetsgrenar inom skilda
våningar af samhällsbyggnaden går vägen för nykterhetsrörelsens
mer eller mindre bemärkta män — liksom för medlemmar i
frikyrkosamfunden — till stadsfullmäktigeförsamlingar,
landsting och riksdagens båda kamrar. Och i all synnerhet är
riks-dagsmannauppdraget det sociala p/us, som markerar
uppåtflyttningen. Det ger ökadt anseende i hembygden, det medför i
någon mån ett materiellt och äfven ideellt rikare lif i
hufvudstaden och leder till bekantskaper — alltemellanåt ytligt
frater-niserande sådana — med män ur öfverklasserna.
Dessa senast påpekade företeelser äro, i stort sedt,
gemensamma för nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. De båda kommo
hit strax efter hvarandra. Men här representerade de skilda
kulturer, skilda lifsåskådningar. Nykterhetsrörelsen, anglosachsiskt
puritansk i sin läggning, anknöt sig till frikyrkoriktningarna.
Arbetarrörelsen kom med sitt något fördanskade tyska
kulturinnehåll och sin marxistiskt materialistiska lifssyn, som här
tog sig åtskilliga vulgära uttryck. Från intelligensen fick arbetar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
