Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges mellanhafvanden med Tripolis. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER SÖDERBERG
tens friköpande från korsarernas anfall. Emellertid voro
penningarna ej alldeles bortkastade. Fördrags- och fredspolitiken
möjliggjorde en inbringande svensk kustfart i Medelhafvet,
hvilken — då handelsrivaliteten mellan Europas sjöfartsidkande
nationer hindrade energisk samverkan för sjöröfveriets utrotande —
knappast på någon annan väg torde ha kunnat hjälpligen
tryggas. »Frihet i denna för
Sverige så betydligen
importerande frakthandel i
Medelhafvet», skref amiral
Nordenanckar i ett
ämbets-memorial 1788, »är enda
orsaken, hvarför frid och
vänskap med de afrikanska
förstarne är med penninge
kostnad ingången.» Han
vitsordade samtidigt, att
intet enda handelshus vid
Medelhafvet ville befrakta
några nationers fartyg, som
ej hade fred med dem alla.
Ett par årtionden senare
förordade svenske
ministern i Konstantinopel
d’Ohsson en annan metod
såsom den enda riktiga:
man borde, liksom
kejsaren och republiken
Ragu-sa, söka skaffa sin flagga
respekt genom att utverka
påtryckning på
sjöröfvar-furstarna från deras
nominelle öfverherre, den
turkiske sultanen. Det
förefaller emellertid knappast troligt, att denna väg skulle ha burit
till målet, och enstaka blockader eller formliga sjökrig visade sig
upprepade gånger knappast för stunden medföra lättnad.
Fransmännens eröfring af Alger 1830 gjorde emellertid nästan med
ett slag slut på »barbareskernas» sjöröfveri, som där blomstrat
i minst 700 år, och bourbonernas franska välde utförde därmed
Pinande af kristna slafvar i Rarbareskstaterna
på 1600 talet.
Efter P. Dan och S. De Vries’ »Historie van
Barbareyen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
