Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges mellanhafvanden med Tripolis. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 VERNER SÖDERBERG
velse, hvari paschan »som prof på H. M:ts vänskap» begärde
2,000 bösspipor med lås. Efter några dagar lämnades afslag på
denna begäran under förklaring, att presenterna till paschan
redan voro bestämda. Ambassadören tog afslaget lugnt och
anhöll blott att få det skriftligt, så att hans herre skulle se,
att han fullgjort sitt uppdrag äfven i denna del. Vecka efter
vecka förflöt sedan, utan att han gjorde min af att resa. Först
när den 23 juli >-åtskilliga insinuationer» höfligen framställts om
resans påskyndande, begärde han afskedsaudiens hos
rikskanslirådet Falkenberg. Denna ägde rum den 25 juli med samma
ceremonier som vid ankomsten/ Personligen erhöll
ambassadören kungens kröningsmedalj i guld med en guldkedja af 45
dukater, två dyrbara ringar, en gulddosa och 600 dukater.
Äfven sviten begåfvades, i aftagande skala ned till negrerna,
som fingo 25 dukater hvardera och kläde till en kaftan.
Därtill kommo de dyrbara gåfvor, som medsändes till paschan: 44
en- och tvåpundiga järnkanoner, 2,085 kanonkulor, en
myntpress, 250 skeppund järn, 18 kläden, några bössor och pistoler
m. m. I stället för hemresa på svenskt fartyg fick
ambassadören 2,000 dukater i respenningar.
Hans återfärd från afskedsaudiensen i stor procession med
trumpetare, dragoner, galavagnar o. s. v. åskådades synbarligen
af Bellman, som ’målande skildrat den i Fredmans sånger, n:o
20, »Vid turkens audience 1773». Anslaget är:
Hör trompetarn, alarm!
Han blåser för skvadronen.
Sen skildras lifligt »den modige dragonen, lustig, röd och
varm», och efter ännu ett »Stöt i trompeten, alarm!» kommer
skildringen af ambassadören själf, hvarvid märkes en viss
patriotisk förargelse öfver detta myckna krusande för en
sjöröfvare :
Si’ken turk, se på den!
Se hur turbanen strålar;
Af perlor, guld och nålar
Förgylda vagnen prålar
Med sjöröfvåren.
Han andas tungt och flåsar,
Och den djefvulen
I sina tiggarpåsar
Samlar penningen
Sen far han hem igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
