- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
113

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Biograf och censur. Af Gustaf Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAF OCH CENSUR 113

imiterade preparater, systematiskt utvalda från det gebiet som
har anknytningar åt det pikanta hållet.

Samlade man nu, med tillfälligt bortseende från allt
återstående hjälpligt eller godt, hvad ensamt vår svenska
biografcensur under sin rätt korta tillvaro faktiskt måst utdöma ur
biografkonsten — sit venia verbo — så skulle man stå inför en
sannskyldig »skräckkällare», inredd och befolkad efter ganska
analoga grunder. Figurerna äro här så att säga afklädda
dödsmasken, i stället röra de sig så mycket mera sprittande.
Mördarens och inbrottstjufvarnas konung är här i full aktion, icke
dragande sig för att lära ut sina konster, om så erfordras i
särskildt utbrutna och förstorade bilder. Om rättssamhällets organ
samtidigt bli grundkuggade, kryddas däraf anrättningen. Döden
i skönhet och själfmordet i allmänhet framstå i ett förgylldt
sagoskimmer. Kvinnorofvet, gärna så nära som möjligt intill
våldtäkt, är ett omhuldadt motiv, och en tvåhändt variant af
orangutangen är en lek för maskeringskonsten. Den sedelärande
framställningen går med omisskännlig förkärlek »onda vägar»,
helst till bordellerna och nattkaféernas enskilda rum och dess
intimiteter så nära in på lifvet som möjligt. En annan gång
pendlar den ömsevis mellan krogen och Pantlånekontoret med
stämningen högre i tak på förra stället ju mera af habiten går
öfver till det senare. Vid de onaturliga böjelsernas yttersta rand
tvekar den inte att snudda o. s. v. Det anatomiska annexet har
sin motsvarighet i konfrontationen, obduktionen och
operationen. Betecknande är också, huru det historiska biografdramat
favoriserar tyrannen, blodbadet och slaktningen, som dessutom
erbjuda fördelen att granskaren måste tänkas endast i yttersta
nödfall vilja förgripa sig på ett notoriskt förlopp, det hans sax
icke mäktar ändra!

Inför den, som ser klentroget på den skisserade lilla
profkar-tan, vore det frestande att från början till slut individuellt rulla
upp några filmsdramer af den antydda arten. Men det
förbjuder sig af flera skäl. Några ur verkligheten valda typer torde
dock kunna tjäna som bekräftelse. Ett och ett halft mord på
hvar 50:de meter i ett cirka 200-metersdrama är kanske inte
rekordet. Förrättas någotdera med opiunimask, så blir det
lärorikare. Och sker ett annat med helvetesmaskin, hvars
kreve-rande invid ett fastsurradt offer man har att på lämpligt
hundratal meter film afvakta, så höjer det onekligen spänningen. Eller

S. Svensk Tidskrift i 912.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free