Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Biograf och censur. Af Gustaf Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 GUSTAF BERG
stanna inför procentaren, som gnider öfver sina kolumner uppe i
vindskupan; han har utom guldet bara en känslig punkt,
flickebarnet, som en gång visat honom en vänlighet; hon är hos honom, då
banditerna komma och fängsla honom för att plundra hans
kassaskåp; han vill emellertid inte ut med lösenyckeln, hur skall han
tvingas? Jo, sättet att beveka honom är att hänga ut flickan genom
fönstret i ett rep och att under det spända repet tända ett ljus,
som sakta tär på dess tvinningar, medan girigbuken väljer
mellan att låta henne störta i djupet eller att offra sin rufvade skatt.
Detsamma motivet låter sig varieras så, att en bunden
människa med dödens fasa grinande ur ansiktet (då och då i [-förstoring!}-] {+för-
storing!}+} lägges under ett upphissa dt stenblock, färdigt att krossa
henne, när hon sett ljuslågan fullgöra sitt värf. Sådant händer
visst understundom i verkligheten borta i Mexiko, gärna i mycket
vackra skogsparadis, är sålunda så godt som »naturbild» och
borde i denna egenskap egentligen vara frikalladt från
censorssaxen! Hjälten, som sågar sig in genom golfvet till en
framrusande järnvägsvagn, är ingen långtråkig reskamrat åt den
ensamma damen uppe i den tillbommade kupén; han gör processen
kort, får man hoppas. Men kalla inte dylikt skräckscener, bort
det! Och var inte pryd nog att taga anstöt af följande lilla
»skämtbild»: farfar, son och sonson vifta ut tillsammans på sitt
lilla Maxim, eftersom sonhustrun de alla bo hos reste bort då
pigan fick afsked; de finna hvar sin tröstarinna i hvart sitt
händelserika chambre séparée, och tröstarinnorna följa hvar sin
kavaljer hem; det är onekligen lustigt, att ett-tu-tre alla tre paren
sammanträffa efter ofullständig morgontoalett i den gemensamma
våningens kök; något störande är att »sonens» hustru
oförmodadt kommer hem och har litet svårt att taga hvar och en af
de tre damerna på vederbörande kavaljers uppgift för den nya
pigan, men med en gemensam skrattchorus på fruns bekostnad
räddas väl den harmlöst uppsluppna stämningen?
När sådant och annat thesso likt — de uppbyggliga
dårhusscenerna icke att förglömma, eller den mondäne ficktjufvens
plånbokshandgrepp i förstoring, eller den som inbrottstjuf
ertap-pade köpenick-läkaren på förmyndarens begäran räckande
giftdosen ät myndlingen, eller omkastningen mellan den ruinerade
mannen med revolvern för pannan i ena rummet och hustrun
i tete å tete med älskaren, för hvars räkning hon plundrat
mannens kassaskåp, i andra rummet, o. s. v. — när sådant faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
