Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Biograf och censur. Af Gustaf Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 GUSTAF BERG
dragen af tongifvande tyska socialdemokrater och med särskild
styrka af en bland deras ledande tidningsmän, redaktören Krause
i Hamburg, som ifrigt kämpar för en effektiv rensning af
biografmaterialet, en kamp som alldeles icke varit resultatlös.
Då samma kampanj förts hos oss och äfven gifvit sitt
resultat, så har, det kan icke nekas, censuren stundom propagerats
såsom ett förtjänt gissel öfver biograflägret. Något sådant bör väl
icke utläsas ur riksdagsskrivelsens summariska hänvisning till
»geschäftet» och »ockret», ehuru äfven däri kan skönjas en
antydan ditåt. Af sådant förklaras emellertid till en del den
missstämning, som kunnat yppas mot censorsinstitutet, och som
begärligt ger sig tillkänna vid minsta näring af verkligt eller
förment missgrepp i dess utöfning af sina funktioner. Mot all
misstämning kan icke ett dylikt institut freda sig; det skulle
då illa fylla sitt värf, så länge talet om geschäftet och ockret,
respektive »godtrogenheten», icke är i allo oberättigadt. Men
en misstämning quand méme dömer sig dock själf. Ty djupast
har den sin rot, om icke i principrytteri och obekantskap med
faktiska förhållanden, däri att man icke för sin del vill vara
med om biograf konstens höjande i växelverkan med ett
ren-och uppodlande af den utslagsgifvande publikens smak.
Ordet biografkonst har nu kommit att mer än en gång nämnas.
Många bruka det aldrig utan citationstecken eller med ett doldt
frågetecken för contradictio in adjecto. Begreppet har lifligt
diskuterats, som bekant, men näppeligen i allo opartiskt. Att
biografdramatik i hvarje fall är en helt annan konstart, där
detta ord öfverhufvud är på densamma användbart, och som
sådan befinner sig på ett helt annat plan än teaterkonsten i
högre mening, det må väl få anses ostridigt. Men att därför
fråndöma arten allt sammanhang med konst är påtagligen falskt,
så visst som biografskådespelet verkligen kan röra sig med
konstnärliga medel och framkalla sensationer, till halten sådana
som äfven andra och mera oomstridda konstarter förmå att
väcka och som det är verklig konst förbehållet att framkalla i
därför mottagliga sinnen. Till resurserna är biografen den
verkliga teatern i vissa afseenden vida öfverlägsen, t. ex. då den i
st. f. att utspela en akt inom ramen af några kulisser sopar
öfver hela Europa, jå hela världen, med himmel och underjord
på köpet. Man skulle kunna säga, att biografen löser den fjärde
dimensionens problem, ehuru då förvisso nedbrytande de sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>