Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Sveriges ekonomiska litteratur under år 1911. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LITTERATUR 121
De officiella publikationernas rad är ingalunda uttömd med de
nu uppräknade. I början af året (den 22 febr.) utgafs i
Finansdepartementets serie Finansstatistiska utredningar en fjärde del,
Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag: kapitäl,
vinst och utdelning för åren 1906, 1907 och 1908 (föregående
häften behandla: 1907 års inkomstskattetaxering, arfs- och
testaments-delar 1906—1908 och bouppteckningar s. å.; en utredning om
nationalförmögenheten är under arbete). Den 1911 utgifna delen hade
j,ag tillfälle att granska i Ekonomisk Tidskrifts marshäfte för året
och särskildt att framhålla den ytterst betänkliga missuppfattning,
hvartill vinstsiffrorna gåfvo anledning därigenom att blott vinster
men ej förluster upptagits. I följande (4:e) häfte af Ekonomisk
Tidskrift fortsattes .diskussionen genom ett kort inlägg af utredningens
ledare aktuarien /. Flodström, hvarjämte hans medhjälpare, fil. lic.
B. Nyström utförligt redogjorde för arbetet och bemötte vissa
anmärkningar. Jag kan alltså hänvisa intresserade läsare till dessa två
häften af prof. Davidsons tidskrift.
Två af årets kommittébetänkanden röra agrariska frågor, nämligen
dels Betänkande angående torpareklassens tillbakagång 6
maj), dels Skiftesstadgekommitténs imposanta Betänkande med
förslag till lag om skifte af jord m. m. (28 juli), det senare
åtföljdt af en särskild volym, Historisk utveckling af den svenska
skifteslagstiftningen, utarbetad af regeringsrådet G. Thulin.
Skiftes-stadgekommitténs betänkande är helt naturligt till största delen af
juridisk natur, och jag skall redan därför nöja mig med att här
hänvisa till den korta och klara öfversikt (sid. 91—100), som lämnas
såväl af skiftets allmänna förutsättningar som af de principiella
grundtankarna i förslaget. Ej heller »Torpkommissionens» betänkande
skall här behandlas, då nästa häfte af tidskriften torde komma att
innehålla en uppsats om förslaget. Däremot bör jag kanske fästa
uppmärksamheten på att doc. E. Sommarin i Ekonomisk Tidskrift
(h. 8—9) gjort betänkandet till föremål för en vidlyftig kritik i två
långa artiklar, hvilka i följande häfte (h. 10) bemötts af doc. N. Wohlin,
en af de kommitterade. Såvidt jag är i stånd att bedöma, har nära
nog hvarje punkt i kritiken visat sig ohållbar.
Flera kommittébetänkanden beröra hvad man med ett enastående
oklart ord plägar kalla »sociala» frågor, snarare än egentligt
ekonomiska, och må därför här blott nämnas. Dit höra Betänkande
angående införandet af moderskapsförsäkring, afgifvet af
sakkunnige i Civildepartementet (19 dec.), Fattigvårdskommitténs Förslag
till lag om behandling af alkoholister (3 dec.) samt
Kommers-kollegiikommitténs i förening med Departementalkommitterade afgifna
betänkande om Socialstyrelsen (18 nov.), äfvensom en af dr Erik
Sjöstrand på Justitiedepartementets uppdrag utarbetad undersökning
af Ideella föreningar i Sverige. Äfven med dessa tillägg är
emellertid förteckningen icke fullständig, men läsarens tålamod är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
