Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Sveriges ekonomiska litteratur under år 1911. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LITTERATUR 123
laget. Den enda akademiska afhandling i hithörande frågor, som
publicerats under året, är jämte dr Marcus’ officiella utredning och
liksom denna härstammande från Göteborgs Högskola Hugo Östmans
Norrlands ekonomiska utveckling sedan mitten av 1800-talet,
utgifven såsom tredje häfte i »Undersökningar rörande svenskt
näringslif» af Nationalföreningen mot emigrationen.
Författarens förord till boken afväpnar så till vida kritiken, som
det visar sig att han endast kunnat ägnat sig åt arbetet med långa
afbrott och att han ej öfverskattar resultaten. Men det måste tyvärr
sägas — denna anspråkslöshet är af behofvet påkallad. Särskildt
förvånar man sig något öfver, att Nationalföreningen mot emigrationen,
som börjat sin skriftserie med två så formellt och reellt förträfflliga
bidrag som lic. Sylwans arbetsintensitetsundersökningar, afvikit från
seriens plan för att upptaga ett arbete, som frånsedt dess värde i
öfrigt är så svårnjutbart som dr Östmans.
Denna karaktär på arbetet beror ej på ämnet, som naturligtvis
skulle ha kunnat behandlas ganska lättfattligt och enkelt; och bokens
olycka synes mig vara, att förf. ej, i den ställning han varit, nöjt
sig med att i en ordnad historisk framställning framlägga de ej
alltför svåråtkomliga fakta, som behöfvas för att förstå grunddragen af
Norrlands ekonomiska utveckling. I stället synes han ha åsyftat att
behandla den norrländska utvecklingen såsom resultat af några
allmänna ekonomiska utvecklingslagar. Men verkan af denna »veten
skaplighet» har knappast blifvit annat än några hänvisningar till den
utländska ekonomiska litteraturen rörande ytterst enkla saker,
äfvensom lika enkla sakers inklädande i det vetenskapliga språkets längsta
och oklaraste uttryck, »arbetets kommersiella gränsnytta»,
»industrikapitalismens antiindividualistiska tendens», »den extremt konjunktuala
vinsthushållningens period» o. s. v. För att ständigt röra sig på
vetenskapens höjder måste t. ex. författaren upptaga till vidlyftig
diskussion frågan om industriens återverkan på jordbrukets
fastighetsvärden, ehuru han till sist nödgas konstatera det på förhand gifna
faktum, att hans material, taxeringarna af jordbruksfastigheter, ej ge
något bidrag härtill, emedan de i Norrland främst påverkas af
skogens värde. På samma sätt måste förf. på 20 sidor efter
häfdvun-nen schablon behandla konkurrensens försvinnande i den norrländska
industrien (»den domaniala trusten», »antiintumningsföreningsrörelsen»
o. s. v.), ehuru han nästan intet material äger och dessutom från
början gått miste om greppet på frågan genom att ej anlägga
synpunkten, om sammanslutningarna äro monopolistiska eller ej. Här
framträder äfven en af bokens stora svagheter, nämligen den
fullständiga frånvaron af konkret behandling af ämnet; den faktiska
teknikens återverkan på de ekonomiska förhållandena inom
trävaruindustrien och öfriga näringar är t. ex. knappast berörd — allt är
statistik och lärda tyska ord, men vetenskap är någonting annat.
Som sagdt, det kan synas otacksamt att gå så strängt till rätta
med en bok, som ej uppträder med stora anspråk. Ämnet är
emellertid af så ofantlig vikt, att man ej blir precis glad åt den behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
